Villa eller småhus, nybyggnad och ändringar

Du behöver bygglov för en ny byggnad eller för att flytta en befintlig byggnad till en ny plats. Du kan även behöva bygglov eller göra en anmälan om du ska göra ändring på eller i byggnaden.

Bygga en ny byggnad

Du behöver bygglov för att uppföra en ny byggnad eller att flytta en befintlig byggnad till en annan plats.

Anlita en kontrollansvarig

Kontrollansvarig (KA) hjälper till att upprätta en kontrollplan för bygget och ser till att kontrollplanen följs.

Redan när du söker bygglov ska det finnas ett förslag på kontrollansvarig med rätt behörighetsnivå. Du som är sökande är ansvarig för att den kontrollansvarige du föreslår är kontaktad och har åtagit sig uppdraget.

Du kan hitta certifierade kontrollansvariga och kontaktuppgifter på någon av certifieringsorganens webbplatser.

Korrekta ritningar och handlingar

Ansökan ska innehålla relevanta handlingar. Ritningar, beskrivningar eller andra uppgifter behövs för att kunna handlägga ansökan och fatta beslut. Alla ritningar du lämnar in ska vara fackmannamässigt gjorda.

Beställ kartunderlag till situationsplan

En situationsplan visar placering och läge sett från ovan för det du vill göra.
Nybyggnadskartan är en uppdaterad karta som exempelvis visar fastigheter, markhöjder, planbestämmelser och anslutningar för vatten och avlopp.

Du behöver en nybyggnadskarta när du ska söka bygglov för ny byggnad. Du använder den för att upprätta den situationsplan som du behöver skicka in med din bygglovsansökan. När den nya byggnaden är inritad på nybyggnadskartan är den en situationsplan.

Det finns vissa undantag från kravet på bygglov om du har ett en- eller ett tvåbostadshus:

Friggebod

Du kan uppföra en komplementbyggnad utan bygglov eller anmälan (ofta kallad friggebod).

Attefallshus

Du kan bygga en komplementbyggnad eller komplementbostadshus på din tomt utan bygglov (ofta kallad attefallshus). Du behöver däremot lämna in en anmälan och invänta beslut om startbesked innan du kan börja bygga.

Bygga en tillbyggnad

Du behöver bygglov för att uppföra en tillbyggnad. En tillbyggnad innebär att en byggnads volym ökar och volymökningen kan ske i alla olika riktningar (uppåt, åt sidan eller nedåt). En tillbyggnad kan exempelvis vara ett skärmtak som kragar ut från en byggnads fasad, en hög altan eller en större takkupa.

Det finns vissa undantag från kravet på bygglov om du har ett en- eller ett tvåbostadshus:

Tillbyggnad på 15 kvadratmeter (attefallstillbyggnad)

Du kan uppföra en tillbyggnad utan bygglov. Du behöver däremot lämna in en anmälan och invänta beslut om startbesked innan du kan börja bygga.

Skärmtak

Du behöver bygglov för ett skärmtak eftersom det vanligtvis kan bedömas som en tillbyggnad eller yttre ändring. Uppfyller du förutsättningarna kan du utan bygglov eller anmälan bygga ett eller flera skärmtak till ditt bostadshus och tillhörande byggnader.

Takkupor

Du behöver bygglov för att bygga en takkupa på en byggnad eftersom ändringen bedöms som en fasadändring eller tillbyggnad. Uppfyller du förutsättningarna kan du uppföra takkupor utan bygglov.

Altan, trädäck, terrass, uteplats

Du behöver oftast bygglov för en hög altan som är sammanbyggd med en byggnad eftersom konstruktionen kan bedömas som en tillbyggnad. Uppfyller du förutsättningarna kan du bygga en hög altan invid byggnadens fasad utan bygglov.

Inredning av ytterligare bostad

Du behöver bygglov för att inreda en ytterligare bostad i en byggnad. Exempelvis behöver du bygglov om du delar en befintlig bostad till två separata bostadslägenheter eller ändrar ett bostadskomplement såsom garage till en ny bostad.

Det finns undantag från kravet på bygglov om du har ett enbostadshus.

Ny bostad i enbostadshus

Du behöver inte bygglov om du inreder en ytterligare bostad i ett befintligt enbostadshus. Du behöver däremot lämna in en anmälan och invänta startbesked innan du kan börja.

 

Fasadändring - yttre ändring

Vill du ändra en byggnads yttre utseende behöver du vanligtvis bygglov.

Exempel på fasadändring där bygglov krävs:

  • ändra eller sätta in nya fönster
  • uppföra en ny balkong
  • ändra byggnadens tak- och/eller fasadmaterial.

Det finns vissa undantag från kravet på bygglov om du har ett en- eller ett tvåbostadshus:

Byta färg eller material på fasad och tak

Du behöver inte bygglov för att måla om, byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial på en- och tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader så länge förändringen inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.

 

Ändra användningen

Du behöver bygglov för att avsevärt ändra användningen av en byggnad eller en del av en byggnad. Du kan behöva bygglov även om du inte gör några inredningsåtgärder i samband med ändringen.

Exempelvis behöver du alltid bygglov när du vill ändra en del av ett bostadshus till en butik eller en restaurang.

Anmälanspliktiga ändringar

Du behöver ofta göra en anmälan och invänta startbesked om du exempelvis ska: 

Vägledning för utveckling av småhus- och villaområden

Ta stöd av strategin med vägledningar som riktar fokus på småhus- och villaområden i Stockholms stad. Det är bra att gå igenom detta och tidigare kunskapsunderlag innan du ansöker om bygglov.

Kulturmiljö är ett allmänt intresse som beaktas i bygglovsprövningen. Det är därför viktigt att förändringar av en byggnad (tillbyggnad, yttre ändring) eller en helt ny byggnad utformas med hänsyn till det sammanhang och den kulturmiljö som den utförs i.

Som stöd i framtagandet av förslag på förändring av fastigheter/byggnader finns en strategi med vägledningar som stadsbyggnadsnämnden har beslutat om:

Varsam utveckling av småhus- och villaområden Strategi med vägledningar (pdf)

Det finns äldre så kallade miljöprogram och typritningssamlingar. Dessa miljöprogram har ingen juridisk status i bygglovsprövning, men är ett bra underlag för att få kunskap kring områdets karaktär.

Innan du ansöker

Innan du börjar planera ditt projekt är det viktigt att du tar reda på vad du får bygga på din fastighet.

Detaljplanen bestämmer bland annat vad din fastighet får användas till och hur mycket du får bygga. Den kan också ha uppgifter om var en byggnad får placeras på fastigheten eller hur nära din grannes tomtgräns du får bygga.

I detaljplanen kan det också finnas bestämmelser om skydd av ett område eller en byggnad.
Du hittar detaljplanen för din fastighet i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten. Gå in i e-tjänsten, söka på din fastighet och se gällande bestämmelser för fastigheten.

Du kan se var staden planerar för ändringar i befintliga detaljplaner och följa förslag till nya detaljplaner i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten.

Förbered alla ritningar och övriga handlingar som du behöver skicka in med din ansökan.

Du kan själv leta fram och skriva ut äldre handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten.

Du kan via vår e-tjänst beställa en karta över din fastighet, där du ser var fastighetsgränserna går. 

Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet eller sekretessmarkerade personuppgifter måste vara noga med hur du använder dessa uppgifter.

Detsamma gäller där verksamhet eller fastighet är föremål för sekretess.

Informera oss om detta så att vi tillsammans kan säkra ärendehanteringen.

Informera gärna grannar eller styrelsen i din bostadsrättsförening om vad du planerar.

Ansökan – handlingar att skicka in för lov

Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.

Sök via e-tjänst

Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf)

Skyddad identitet eller sekretess

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.

Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.

Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.

  • Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
  • Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
  • Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

I vissa projekt behöver en kontrollansvarig anmälas redan vid ansökan. Det gör du enklast genom att be den kontrollansvarig som du har anlitat att fylla i sina uppgifter och signera på ansökningsblanketten.

Kontrollansvarig ska ha en relevant och giltig behörighet för projektet. Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör.

Du hittar certifierade kontrollansvariga via certifieringsorganens webbplatser:

Markplaneringsritningen visar befintliga och planerade markåtgärder sedda uppifrån.

Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).

Markplaneringsritningen behöver visa:

  • Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
  • Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
  • Hur man når byggnaden, hur tillgänglighet på tomten tillgodoses och vilka markbeläggningsmaterial som ska användas.

Markplaneringsritning kan behövas till exempel när du uppför en ny byggnad, vid tillbyggnad av befintligt hus och när planerade verksamheten behöver angöringszon, lastzon eller parkeringsplatser.

Marksektionsritning visar befintliga och planerade marknivåer sedda i genomskärning samt avstånd till fastighetsgräns. För att beskriva hur marken ser ut idag och hur den planeras att ändras delar du in marken i sektioner, därav namnet sektionsritning.

I situationsplanen och markplaneringsritningen behöver det synas var marksektionsritningens sektioner är tagna.

Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).

Marksektionsritning kan visa:

  • Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
  • Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
  • Hur man når byggnaden och hur tillgänglighet på tomten tillgodoses.

Om markåtgärderna hänger ihop med en nybyggnads- eller tillbyggnadsåtgärd kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning tillsammans med byggåtgärden.

Marksektionsritning behövs till exempel när du ska ändra marknivån mer än 50 cm.

I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

 Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.

  • Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
  • Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Planritningen ska visa

  • entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
  • rumsindelning, dörrar, fönster
  • trappor
  • eventuell eldstad, rökgång och skorsten
  • eventuella balkonger eller altaner.

Planritning behövs till exempel när du

  • uppför en ny byggnad
  • bygger till ett befintligt hus
  • bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf)

En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Den visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera.

Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Ritningen ska måttsättas och visa:

  • byggnadshöjder,
  • rumshöjder,
  • takvinkel,
  • bjälklagens placering,
  • färdiga golvnivåer,
  • marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken.

Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).

På situationsplanen ritar du till exempel in:

  • var nya byggnader och tillbyggnader placeras
  • var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
  • vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
  • om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
  • vilket eller vilka träd du vill fälla
  • var en skylt är tänkt att placeras
  • var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
  • nya parkeringsplatser
  • avfallshantering inklusive angöring
  • angöring för lastning och lossning.

Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar

Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.

Lägesbestämning av byggnader

På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.

Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.

Tillgänglighet utomhus

Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf)

Underlag för att ta fram en situationsplan

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Startbesked - handlingar att skicka in

Ett färdigställandeskydd är en försäkring eller bankgaranti som behövs när ett företag utför vissa arbeten som avser småhus åt en privatperson.

Brandskyddsbeskrivning är en projekteringshandling som anger förutsättningarna för hur byggnadens brandskydd ska uppfyllas.

Handlingen ska vara fackmannamässigt utförd för att du ska kunna få startbesked. Brand- och utrymningsritningar ingår ofta i brandskyddsbeskrivningen.

Brandskyddsbeskrivningen beskriver bland annat:

  • vilken typ av verksamhet som ska använda byggnaden,
  • byggnadstyp, antal våningar,
  • vilken brandteknisk byggnadsklass som ska gälla,
  • eventuella brandtekniska installationer som ska installeras, exempelvis automatiska släcksystem, brandgasventilation, brandlarm och utrymningslarm.

Energiberäkningen är en projekteringshandling som visar hur byggnadens utformning och tekniska lösningar kan förväntas uppfylla energikrav enligt Boverkets byggregler.

Fuktskyddsbeskrivningen är en projekteringshandling som visar att byggnadens utformning och tekniska lösningar förväntas uppfylla funktionssäkerhetskrav enligt Boverkets byggregler.

Projektering kan göras med Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess som vägledning.

Geoteknisk utredning är en projekteringshandling som visar grundförhållanden och geotekniska förutsättningar för  byggnadsverket.

Intyga att dimensioneringskontroll är genomförd i projekteringen i enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).

Intyget ska tas fram av någon annan än den som har utfört dimensioneringen. Kontrollen ska omfatta granskning av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och statiska beräkningar i enlighet med EKS, avdelning A, §25.

Konstruktionsdokumentation är en beskrivning av byggnadens statiska verkningssätt, lastförutsättningar med mera.

Den bör tas fram till det tekniska samrådet. Den behövs för att du ska kunna få startbesked.

En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.

Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

En miljöteknisk undersökningsrapport klarlägger miljötekniska samt geotekniska förhållanden och förutsättningar inför projektering av en byggnad.

Bedöm sannolikheten för påverkan på omgivningen vid grundläggningsarbeten. Till exempel pålning, spontning eller sprängning.

Redovisa riskerna i en riskanalys.

Handlingen ska redovisa det yttre vatten- och avloppssystemet (VA) på fastigheten. Det innebär att du behöver redovisa placering av yttre ledningsdragningar, rensbrunnar, brunnar för dränering, vattenledningar och avloppsledningar på fastigheten samt hur det ansluter till byggnaden. 

Du behöver även redovisa hur du tar omhand eller leder bort dagvatten, till exempel anslutning till det kommunala VA-nätet (servis) eller till en egen stenkista.

Redovisningen görs på en situationsplan.

Beskriv projektets lösningar för dagvattenhantering och redovisa förutsättningarna för en hållbar dagvattenhantering.

Vatten- och avloppsritningar redovisar byggnadens vatten- och avloppssystem. Mängden VA-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

Ventilationsritningar redovisar byggnadens ventilationssystem. Mängden vent-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Från och med den 5 februari 2024 gäller vår nya taxa, som höjs med 4,9 procent.

Uppdaterad