Du behöver bygglov för att bygga en ny byggnad på din kolonilott och för att bygga till eller ändra fasaden på din kolonistuga
Om din kolonistuga är placerad utanför detaljplanelagt område finns vissa undantag. Du behöver också tillstånd från din koloniträdgårdsförening. Det betyder att föreningen även ska godkänna åtgärder som inte behöver bygglov.
Du behöver alltid bygglov för bygga nytt, bygga till eller ändra utseende på kolonistugan samt för att bygga plank och murar på kolonilotten inom detaljplanelagt område.
Har koloniförening ett arrendeavtal finns mer information om hur kolonilotten får bebyggas.
Du behöver lov för att
bygga ny stuga, förråd eller växthus
bygga till stugan, till exempel i form av veranda med tak
ändra byggnadens utseende eller fasad, till exempel byta färg, fasad eller taktäcknings material, sätta in ny dörr eller nytt fönster om området är detaljplanelagt
bygga plank högre än 1,1 meter över mark
bygga mur eller stödmur högre än 0,5 meter över mark
bygga altan högre än 1,2 meter
ändra mark mer än 0.5 meter genom schaktning eller fyllning.
Friggebods- och attefallsreglerna gäller inte i koloniområden
Det innebär att du behöver bygglov för alla mindre byggnader på din kolonilott
I naturreservat behöver du ett reservatstillstånd
Om koloniområdet ligger inom naturreservat behöver du ett reservatstillstånd för nybyggnad, tillbyggnad och viss trädfällning.
Bevara de värdefulla kolonimiljöerna
Flera av koloniområdena i Stockholm är klassade som kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Det innebär att det är särskilt viktigt att ta till vara bebyggelsens karaktär och att byggnaderna och miljön inte förvanskas. Ändringar av en byggnad ska göras så att byggnadens och områdets särart bevaras.
För att bevara koloniområdenas kulturhistoriska värde ska:
byggnadernas enkla och småskaliga karaktär behållas.
samma tak- och fasadmaterial som det ursprungliga användas så långt som möjligt.
Koloniträdgårdsområden i Stockholms stad
Ytterstadens planlagda områden
Dianelund
Farstanäset
Iris Lillsjönäs
Järva
Riksby
Skanskvarn
Solvalla
Stora Mossen (området öster om Nyängsvägen)
Sundby
Åkeshov III
Årstafältet.
För Farstanäset och Årstafältet gäller viss bygglovsbefrielse, anmälan behövs under vissa premisser.
Ytterstadens ej planlagda områden
Dalen
Eken
Iris Glia
Iris Riksby
Linnea/Kortenslund
Listudden
Lövsta
Odlaren
Orhem
Skarpnäck
Skrubba
Stora Mossen (området väster om Nyängsvägen)
Stugängen.
Innerstadens planlagda områden
Barnängen
Eriksdalslunden
Frescati
Karlbergs-Bro
Långholmen, Söderbrunn
Södra Årstalunden
Tanto Mindre
Tanto Norra
Tanto Södra
Zinken.
Områden inom kulturhistorisk miljö
Dianelund
Linnéa/Kortenslund
Iris Glia
Iris Riksby
Riksby
Stora Mossen
Barnängen
Eriksdalslunden
Karlbergs Bro
Tanto Södra
Zinken.
Områden inom naturreservat
Eken
Listudden
Odlaren
Orhem
Skrubba
Stugängen.
Innan du ansöker
I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Du kan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.
Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med personlig BankID och följ sedan de sju stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.
Söker du bygglov genom ett företag krävs att företaget är registrerat i vårt kundregister. Varje person som ska söka lov ska vara kopplade till företaget och behöver personligt BankID för att logga in.
Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.
Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.
Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden,
Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.
Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.
Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör
En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet.
Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.
Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.
Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.
Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Planritningen ska visa
entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
rumsindelning, dörrar, fönster
trappor
eventuell eldstad, rökgång och skorsten
eventuella balkonger eller altaner.
Planritning behövs till exempel när du
uppför en ny byggnad
bygger till ett befintligt hus
bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Den visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera.
Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Ritningen ska måttsättas och visa:
byggnadshöjder,
rumshöjder,
takvinkel,
bjälklagens placering,
färdiga golvnivåer,
marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken.
Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).
På situationsplanen ritar du till exempel in:
var nya byggnader och tillbyggnader placeras
var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
vilket eller vilka träd du vill fälla
var en skylt är tänkt att placeras
var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad.
Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.
Placering på fastigheten fastställs genom att ange minst två avstånd i rät vinkel till tomtgränser. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.
Vid vissa åtgärder behöver situationsplanen innehålla information om angöring för lastning och lossning, parkeringsplatser inklusive handikapparkering, sophantering med mera. Uppgifter enligt ovan behövs till exempel vid åtgärder som berör nybyggnad och ändrad användning till förskola, skola eller restaurang. För förskola och skola krävs även uppgifter om friyta och yta för utevistelse.
Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.
För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.
Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.
Marklov
Om det finns en detaljplan och höjdläget förändras mer än +/- 0,5 meter behöver du marklov. Det kan också finnas bestämmelser i detaljplanen eller områdesbestämmelserna som gör att du behöver marklov för trädfällning eller skogsplantering.
Inom ett område med detaljplan krävs det oftast rivningslov för att riva hela eller delar av byggnader. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det inte rivningslov om inte kommunen har infört en utökad lovplikt i områdesbestämmelser. Även om rivningslov inte behövs kan det krävas en anmälan.
Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.
