Staket, plank, spaljé, pergola

Du behöver bygglov för att sätta upp plank eller andra täta insynsskydd, men det finns vissa undantag från lovplikten för en- och tvåbostadshus. För glesa avskärmningar och avgränsningar som till exempel staket, spaljé eller pergola behöver du oftast inte bygglov

Plank

Plank är en tät konstruktion som skärmar av och fungerar som ett insynsskydd. Materialet kan vara trä, men även en glasskiva eller en segelduk som monteras stående räknas också som plank. För plank som är högre än 1,1 meter från marken behöver du bygglov.

Exempelritning för plank (pdf, 3,1 MB, nytt fönster)

Staket

Ett staket är en glesare konstruktion än ett plank och består av minst hälften luft och går att se igenom från alla håll. Med det menas att mellanrummet mellan konstruktionens olika delar är större än konstruktionen i sig. Till exempel om staketet är byggt i trä ska mellanrummet mellan plankorna vara större än plankornas bredd. Du behöver inte bygglov för att sätta upp staket som är lägre än 1,1 meter från marken.

Spaljé och pergola

En spaljé är en stående mycket gles konstruktion som ofta används som stöd för växter. Spaljé består till övervägande del av luft och går att se igenom från alla håll.

En pergola är en konstruktion som ofta består av ett mycket glest ”tak” som bärs upp av ben i hörnen. Pergolan används till exempel som växtstöd, där växternas bladverk efter en tid bildar ett skydd. Om du förser din pergola med någon form av tak, såsom markis eller segelduk, behöver du söka bygglov. Om du placerar pergolan så att den är förankrad i en byggnad kan du också behöva bygglov.

Hur görs bedömningen?

Ibland hamnar en åtgärd i gränslandet och det kan vara svårt att avgöra om den ska ses som plank, staket, spaljé eller pergola.

Vid bedömningen om en åtgärd behöver bygglov gör stadsbyggnadskontoret en samlad bedömning av konstruktionens

  • höjd
  • längd
  • utförande och beständighet
  • genomsiktlighet
  • utformning
  • omgivningspåverkan
  • placering
  • ändamål

Undantag för en- och tvåbostadshus

Du behöver inte bygglov om du ska uppföra ett plank vid en skyddad uteplats till ett en- eller tvåbostadshus.

För att undantaget ska gälla måste planket vara:

  • placerat invid ett befintligt en- eller tvåbostadshus
  • max 1,8 meter högt mätt från marken
  • placerat inom 3,6 meter från en- eller tvåbostadshuset
  • placerat på ett avstånd till allmän gata och park som är minst 4,5 meter
  • placerat på ett avstånd till tomtgräns som är minst 4,5 meter. Du kan få bygga närmare tomtgränsen om grannfastighetens samtliga delägare godkänner det. Godkännandet kan till exempel lämnas genom att varje delägare skriver under på en situationsplan som visar plankets tänkta placering.

Alla insynsskydd och avskärmningar, oavsett om de kräver lov eller inte, behöver utformas och placeras trafiksäkert. De får till exempel inte skymma sikten vid korsningar och utfarter.

Intill allmän platsmark

På webbplatsen för tillstånd och regler kan du läsa om vad som är viktigt att tänka på om du vill bygga eller ändra något intill allmän platsmark.

Innan du ansöker

I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Du kan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.

Vissa förändringar eller nya byggnader stämmer inte med gällande detaljplan. Då kan stadsbyggnadsnämnden ta beslut om en ny detaljplan.

Du kan se vilka förändringar som föreslås för ett område eller fastighet i vår e-tjänst. 

Du kan själv leta fram och skriva ut de handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via vår e-tjänst

Du kan via vår e-tjänst beställa en karta över din fastighet, där du ser var fastighetsgränserna går.

Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.

Ansökan - handlingar att skicka in för lov och startbesked

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf, 130 kB, nytt fönster)

Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.

Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.

  • Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
  • Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
  • Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

Så fungerar NCS-systemet, NCS Colours webbplats

En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.

På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).

På situationsplanen ritar du till exempel in:

  • var nya byggnader och tillbyggnader placeras
  • var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
  • vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
  • vilket eller vilka träd du vill fälla
  • var en skylt är tänkt att placeras
  • var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
  • om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad.

Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.

Placering på fastigheten fastställs genom att ange minst två avstånd i rät vinkel till tomtgränser. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.

Vid vissa åtgärder behöver situationsplanen innehålla information om angöring för lastning och lossning, parkeringsplatser inklusive handikapparkering, sophantering med mera. Uppgifter enligt ovan behövs till exempel vid åtgärder som berör nybyggnad och ändrad användning till förskola, skola eller restaurang. För förskola och skola krävs även uppgifter om friyta och yta för utevistelse.

Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

Underlag för situationsplan

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Marklov

Om det finns en detaljplan och höjdläget förändras mer än +/- 0,5 meter behöver du marklov. Det kan också finnas bestämmelser i detaljplanen eller områdesbestämmelserna som gör att du behöver marklov för trädfällning eller skogsplantering.

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Uppdaterad