Plank, pergola, staket och spaljé

Du behöver bygglov för att sätta upp plank. Även andra täta insynsskydd kan kräva bygglov. Vissa undantag från bygglovsplikten finns för en- eller tvåbostadshus.

Plank med skydd mot insyn och buller

Ett plank är oftast en tätare och högre konstruktion än ett staket. Vanligtvis är plank utförda i trä, men kan även vara en stående glasskiva eller en segelduk som monteras stående. Konstruktionen har en avskiljande effekt och fungerar som ett skydd mot insyn och buller.

Du behöver bygglov för att sätta upp, flytta eller ändra ett plank om det är högre än 1,1 meter från marken. Lovplikten infaller när den täta konstruktionen uppförs i en höjd som får en betydande inverkan på omgivningen. För att avgöra om en konstruktion bedöms som ett plank måste en samlad bedömning göras med hänsyn till exempelvis storlek, utformning, läge och omgivningspåverkan.

Exempelritning för plank (pdf)

Undantag för en- och tvåbostadshus

Du behöver inte bygglov om du ska uppföra ett plank vid en skyddad uteplats till ett en- eller tvåbostadshus.

För att undantaget ska gälla måste planket vara:

  • placerat invid ett befintligt en- eller tvåbostadshus
  • max 1,8 meter högt mätt från marken
  • placerat inom 3,6 meter från en- eller tvåbostadshuset
  • placerat på ett avstånd till tomtgräns mot allmän gata och park som är minst 4,5 meterplacerat på ett avstånd till tomtgräns som är minst 4,5 meter. Du kan få bygga närmare tomtgränsen om grannfastighetens samtliga delägare godkänner det. Godkännandet kan till exempel lämnas genom att varje delägare skriver under på en situationsplan som visar plankets tänkta placering.

Alla insynsskydd och avskärmningar, oavsett om de kräver lov eller inte, behöver utformas och placeras trafiksäkert. De får till exempel inte skymma sikten vid korsningar och utfarter.

Friggebodsregler

Pergola med eller utan tak

En pergola är en gles konstruktion som bärs upp av ben i hörnen. Pergolan används till exempel som växtstöd, där växternas bladverk efter en tid bildar ett skydd. Om du förser din pergola med någon form av tak, såsom markis eller segelduk, kan du behöva söka bygglov om taket är av permanent karaktär. Om pergolan är förankrad i en byggnad kan du behöva bygglov om åtgärden ses som en väsentlig yttre ändring av byggnaden.

Staket och luftig spaljé

Ett staket är oftast en lägre anordning med en avgränsande funktion. Eftersom staket i allmänhet är en lägre och/eller glesare konstruktion fungerar de sällan som skydd mot insyn och buller.

En spaljé är en stående mycket gles konstruktion som ofta används som stöd för växter. Spaljé består till övervägande del av luft och går att se igenom från alla håll.

Vanligtvis behöver du inte bygglov för att uppföra ett glesare staket eller en spaljé. Lovplikten för konstruktionen infaller först om den kan definieras som ett bygglovspliktigt plank. Ibland hamnar en åtgärd i gränslandet och det kan vara svårt att avgöra om den ska ses som plank, staket, spaljé eller pergola. Då behöver vi göra en bedömning.

Hur görs bedömningen?

Vid en bedömning om en åtgärd behöver bygglov gör stadsbyggnadskontoret en samlad bedömning av konstruktionens

  • höjd
  • längd
  • utförande och beständighet
  • genomsiktlighet
  • utformning
  • omgivningspåverkan
  • placering
  • ändamål

Intill allmän platsmark

På webbplatsen för tillstånd och regler kan du läsa om vad som är viktigt att tänka på om du vill bygga eller ändra något intill allmän platsmark.

Handböcker och riktlinjer vid byggnation i Stockholm

Innan du ansöker

I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Du kan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.

Gällande detaljplaner

Vissa förändringar eller nya byggnader stämmer inte med gällande detaljplan. Då kan stadsbyggnadsnämnden ta beslut om en ny detaljplan.

Du kan se vilka förändringar som föreslås för ett område eller fastighet i vår e-tjänst. 

Pågående planer

Du kan själv leta fram och skriva ut de handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via vår e-tjänst

Ärenden och handlingar

Du kan via vår e-tjänst beställa en karta över din fastighet, där du ser var fastighetsgränserna går.

Fastighetsgränser

Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.

Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering

Ansökan - handlingar att skicka in för lov och startbesked

Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.

Sök via e-tjänst

Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.

Sök lov eller gör en anmälan

Sök med blankett

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf)

Skyddad identitet eller sekretess

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.

Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.

Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.

  • Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
  • Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
  • Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).

Korrekta ritningar och handlingar

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

Korrekta ritningar och handlingar

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

Korrekta ritningar och handlingar med exempel på kontrollplaner

I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

Så fungerar NCS-systemet, NCS Colours webbplats

Korrekta ritningar och handlingar

En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).

På situationsplanen ritar du till exempel in:

  • var nya byggnader och tillbyggnader placeras
  • var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
  • vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
  • om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
  • vilket eller vilka träd du vill fälla
  • var en skylt är tänkt att placeras
  • var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
  • nya parkeringsplatser
  • avfallshantering inklusive angöring
  • angöring för lastning och lossning.

Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar

Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.

Lägesbestämning av byggnader

På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.

Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.

Tillgänglighet utomhus

Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf)

Underlag för att ta fram en situationsplan

För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan. I en digital nybyggnadskarta kan du ange koordinaterna för nybyggnadens hörn som måttsättning.

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Korrekta ritningar och handlingar

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Marklov

Om det finns en detaljplan och höjdläget förändras mer än +/- 0,5 meter behöver du marklov. Det kan också finnas bestämmelser i detaljplanen eller områdesbestämmelserna som gör att du behöver marklov för trädfällning eller skogsplantering.

Marklov

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Handläggningstider 

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Taxa för lov eller anmälan

Uppdaterad

Favoriter

Här sparas dina favoriter så att du snabbt hittar tillbaka till dem.