Ändrad användning

Du behöver bygglov för att avsevärt ändra användningen av en byggnad eller en del av en byggnad.

Kravet på bygglov är kopplat till om det du vill göra räknas som en väsentlig ändring eller inte. Vad som är väsentligt är en bedömningsfråga. Du kan behöva bygglov även om du inte gör några inredningsåtgärder i samband med ändringen.

Ibland är det svårt att själv avgöra vad som är en väsentlig ändring. Du kan alltid kontakta stadsbyggnadskontoret för vägledning.

Det är den senaste faktiska användningen som är avgörande för om bygglov behövs. Det kan vara både en pågående användning eller den senast kända användningen, oberoende om det fanns ett bygglov för användningssättet eller inte.

När du söker bygglov är det viktigt att du redovisar både den senaste kända användningen samt den nya användningen.

Bygglov för väsentligen annat ändamål, Boverkets webbplats

Exempel på ändringar som alltid behöver bygglov:

  • förskola till bostad, kontor, vårdinrättning, café eller restaurang
  • butik till restaurang eller pizzeria
  • industrilokal till detaljhandel
  • bostad till hotell eller kontor
  • kontor till butik, hotell eller verkstad
  • lager till stormarknad
  • garage som bostadskomplement till lagerlokal som verksamhet
  • lokal för verksamhet till soprum
  • restaurang till kontor
  • samlingslokal, till exempel biograf, till kontor eller butik
  • sporthall till försäljningslokal eller butik
  • kontor till vandrarhem.

Exempel på ändringar som inte behöver bygglov:

  • del av bostad till kontor för egen verksamhet
  • kök till duschrum
  • bostad till soprum, tvättstuga eller annat bostadskomplement
  • bostad till hotell med färre än fem rum eller nio platser
  • butik till frisersalong
  • kontor till läkarmottagning. Gäller läkarmottagningar som inte har intagning
  • sommarstuga till helårsbostad.

Innan du ansöker

I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Du kan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.

Vissa förändringar eller nya byggnader stämmer inte med gällande detaljplan. Då kan stadsbyggnadsnämnden ta beslut om en ny detaljplan.

Du kan se vilka förändringar som föreslås för ett område eller fastighet i vår e-tjänst. 

Du kan själv leta fram och skriva ut de handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via vår e-tjänst

Du kan via vår e-tjänst beställa en karta över din fastighet, där du ser var fastighetsgränserna går.

Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.

Ansökan – handlingar att skicka in för lov

Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.

Sök via e-tjänst

Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf)

Skyddad identitet eller sekretess

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.

Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.

Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.

  • Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
  • Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
  • Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

I vissa projekt behöver en kontrollansvarig anmälas redan vid ansökan. Det gör du enklast genom att be den kontrollansvarig som du har anlitat att fylla i sina uppgifter och signera på ansökningsblanketten.

Kontrollansvarig ska ha en relevant och giltig behörighet för projektet. Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör.

Du hittar certifierade kontrollansvariga via Boverket.

 Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.

  • Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
  • Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Planritningen ska visa

  • entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
  • rumsindelning, dörrar, fönster
  • trappor
  • eventuell eldstad, rökgång och skorsten
  • eventuella balkonger eller altaner.

Planritning behövs till exempel när du

  • uppför en ny byggnad
  • bygger till ett befintligt hus
  • bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, nytt fönster)

En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Den visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera.

Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Ritningen ska måttsättas och visa:

  • byggnadshöjder,
  • rumshöjder,
  • takvinkel,
  • bjälklagens placering,
  • färdiga golvnivåer,
  • marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken.

Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).

På situationsplanen ritar du till exempel in:

  • var nya byggnader och tillbyggnader placeras
  • var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
  • vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
  • om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
  • vilket eller vilka träd du vill fälla
  • var en skylt är tänkt att placeras
  • var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
  • nya parkeringsplatser
  • avfallshantering inklusive angöring
  • angöring för lastning och lossning.

Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar

Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.

Lägesbestämning av byggnader

På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.

Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.

Tillgänglighet utomhus

Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, nytt fönster)

Underlag för att ta fram en situationsplan

Utlåtande om tillgänglighet beskriver tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga först i planeringsstadiet och sedan i den färdigställda byggnaden.

Granskningsutlåtandet är en projekteringshandling som behövs för att du ska få startbesked. Slutligt godkänt utlåtande är en relationshandling som ofta behövs för att du ska kunna begära slutbesked. Båda utlåtanden behöver skrivas av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet.

Utlåtande om tillgänglighet behövs till exempel när förskolor, skolor, kontor, och flerbostadshus byggs eller ändras samt vid ändrad användning av lokaler.

  • En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
  • Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.

Beskriv den verksamhet som ska bedrivas i lokalen. Redovisa verksamhetens omfattning och beskriv hur den påverkar omgivningen. Ska mat tillagas i lokalen behöver detta uppges.

Ange

  • öppettider
  • antal besökare
  • personalantal
  • hur varuleveranser och sophantering ska ske.

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Startbesked - handlingar att skicka in

Brandskyddsbeskrivning är en projekteringshandling som anger förutsättningarna för hur byggnadens brandskydd ska uppfyllas.

Handlingen ska vara fackmannamässigt utförd för att du ska kunna få startbesked. Brand- och utrymningsritningar ingår ofta i brandskyddsbeskrivningen.

Brandskyddsbeskrivningen beskriver bland annat:

  • vilken typ av verksamhet som ska använda byggnaden,
  • byggnadstyp, antal våningar,
  • vilken brandteknisk byggnadsklass som ska gälla,
  • eventuella brandtekniska installationer som ska installeras, exempelvis automatiska släcksystem, brandgasventilation, brandlarm och utrymningslarm.

Fuktskyddsbeskrivningen är en projekteringshandling som visar att byggnadens utformning och tekniska lösningar förväntas uppfylla funktionssäkerhetskrav enligt Boverkets byggregler.

Projektering kan göras med Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess som vägledning.

Intyga att dimensioneringskontroll är genomförd i projekteringen i enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).

Intyget ska tas fram av någon annan än den som har utfört dimensioneringen. Kontrollen ska omfatta granskning av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och statiska beräkningar i enlighet med EKS, avdelning A, §25.

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

Ett projekteringsutlåtande för ljud beskriver hur ljudkraven ska uppfyllas vid en väsentlig ändring som kan påverka ljudbilden i en byggnad.

Utlåtandet kan skrivas av sakkunnig, exempelvis akustiker.

De statistiska beräkningarna redovisar beräknade laster och moment för aktuell avväxling eller håltagning.

U-värde klimatskal är en projekteringshandling som visar hur byggnadens utformning och tekniska lösningar förväntas uppfylla energikraven enligt Boverkets byggregler.

Vatten- och avloppsritningar redovisar byggnadens vatten- och avloppssystem. Mängden VA-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

Ventilationsritningar redovisar byggnadens ventilationssystem. Mängden vent-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Uppdaterad