Ny bostad i enbostadshus (attefallsregler)

Du behöver göra en anmälan och invänta startbesked om för att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus, men du behöver inte söka bygglov.

För att få inreda en ytterligare bostad utan bygglov måste den inredas i ett befintligt enbostadshus på tomten.  Det finns inga krav på det befintliga bostadshusets storlek, men kraven på tillgänglighet som finns i plan- och bygglagen gäller både för den ursprungliga och den nya bostaden.

  • det befintliga enbostadshuset anses särskilt kulturhistoriskt värdefullt,
  • reglerna för attefallstillbyggnad inte är tillämpliga.

Attefallsåtgärder

Ändringar av fasaden kräver ofta bygglov

Vill du göra yttre ändringar i fasaden behöver du söka bygglov. Till exempel sätta in ett nytt fönster eller en ny dörr.

Ändra byggnads yttre utseende

Innan du ansöker

I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Dukan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.

Vissa förändringar eller nya byggnader stämmer inte med gällande detaljplan. Då kan stadsbyggnadsnämnden ta beslut om en ny detaljplan.

Du kan se vilka förändringar som föreslås för ett område eller fastighet i vår e-tjänst. 

Du kan du själv leta fram och skriva ut de handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via vår e-tjänst

Du beställa en karta  där ser fastighetsgränserna för din fastighet via vår e-tjänst.

Anmälan – handlingar att skicka in för startbesked

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf, 130 kB, nytt fönster)

Ansökning skylt eller ljusanordning

Brandskyddsbeskrivning är en projekteringshandling som anger förutsättningarna för hur byggnadens brandskydd ska uppfyllas.

Handlingen ska vara fackmannamässigt utförd för att du ska kunna få startbesked. Brand- och utrymningsritningar ingår ofta i brandskyddsbeskrivningen.

Brandskyddsbeskrivningen beskriver bland annat:

  • vilken typ av verksamhet som ska använda byggnaden,
  • byggnadstyp, antal våningar,
  • vilken brandteknisk byggnadsklass som ska gälla,
  • eventuella brandtekniska installationer som ska installeras, exempelvis automatiska släcksystem, brandgasventilation, brandlarm och utrymningslarm.

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

I vissa projekt behöver en kontrollansvarig anmälas redan vid ansökan. Det gör du enklast genom att be den kontrollansvarig som du har anlitat att fylla i sina uppgifter och signera på ansökningsblanketten.

Kontrollansvarig ska ha en relevant och giltig behörighet för projektet. Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör.

Du hittar certifierade kontrollansvariga via Boverket.

 

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

Marksektionsritning visar befintliga och planerade marknivåer sedda i genomskärning samt avstånd till fastighetsgräns. För att beskriva hur marken ser ut idag och hur den planeras att ändras delar du in marken i sektioner, därav namnet sektionsritning.

I situationsplanen och markplaneringsritningen behöver det synas var marksektionsritningens sektioner är tagna.

Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).

Marksektionsritning kan visa:

  • Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
  • Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
  • Hur man når byggnaden och hur tillgänglighet på tomten tillgodoses.

Om markåtgärderna hänger ihop med en nybyggnads- eller tillbyggnadsåtgärd kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning tillsammans med byggåtgärden.

Marksektionsritning behövs till exempel när du ska ändra marknivån mer än 50 cm.

 Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.

  • Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
  • Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Planritningen ska visa

  • entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
  • rumsindelning, dörrar, fönster
  • trappor
  • eventuell eldstad, rökgång och skorsten
  • eventuella balkonger eller altaner.

Planritning behövs till exempel när du

  • uppför en ny byggnad
  • bygger till ett befintligt hus
  • bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Den visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera.

Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Ritningen ska måttsättas och visa:

  • byggnadshöjder,
  • rumshöjder,
  • takvinkel,
  • bjälklagens placering,
  • färdiga golvnivåer,
  • marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken.

Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

En situationsplan visar fastigheten, byggnaderna och omgivningen uppifrån. Ritningen ska visa alla existerande byggnader, hur marken används och var nya byggnader ska placeras.

Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm= 4 m).

Måtten på de byggnader som planeras att byggas behöver finnas med, så att byggnadernas sammanlagda area går att räkna ut. Deras placering på fastigheten bör vara låst genom att minst två avstånd i rät vinkel till tomtgränser anges på situationsplanen.

Om du ska

  • bygga eller ändra något, till exempel uppföra nya balkonger, markerar du de aktuella fasaderna på utdrag av baskartan
  •  riva hela, eller delar av en byggnad markerar du de aktuella byggnaderna på utdrag av baskartan
  • fälla träd markerar du de aktuella träden på utdrag av baskartan
  • placera återvinningsstationen så markerar du de yttre hörnen av återvinningsområdet på utdrag ur baskartan och anger koordinaterna.

Om du ska bygga något som inte kräver bygglov, men som placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter mot din granne behöver du grannarnas godkännande. Godkännandet ska vara undertecknat av samtliga delägare av grannfastigheten. Ett sätt är att de lämnar sitt godkännande genom en underskrift på situationsplanen.

Underlag för situationsplan

Ska du bygga nytt eller en större tillbyggnad behöver du en nybyggnadskarta som underlag för din situationsplan.

Ska du bygga något mindre räcker det med ett enklare underlag.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

Vatten- och avloppsritningar redovisar byggnadens vatten- och avloppssystem. Mängden VA-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

Ventilationsritningar redovisar byggnadens ventilationssystem. Mängden vent-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Hur lång tid tar en anmälan?

Du ska få ett beslut inom fyra veckor från det datum då din anmälan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare fyra veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Uppdaterad