Ventilation av byggnader

Du behöver inte bygglov för ny eller väsentligt ändrad ventilation, men du behöver göra en anmälan och invänta startbesked. Om byggnadens yttre utseende påverkas behöver du bygglov.

En väsentlig ändring kan exempelvis vara installation eller byte av aggregat, fläkt, ventilationskanaler eller värmeväxlare som påverkar ventilationsflöden eller luftkvalitet.

Åtgärder som inte är anmälningspliktiga är till exempel:

  • förlängning av en befintlig frånluftskanal i en lägenhet,
  • byte av fläkt, fläktmotor eller luftfilter och liknande underhållsåtgärder som inte påverkar ventilationsflöden,
  • byte av don eller ventiler till likvärdiga
  • använda befintlig imkanal i ett kök eller befintlig frånluftskanal i ett badrum.

Om ventilationen innebär att aggregat, ventilationskanaler eller annan  anordning monteras utvändigt kan det bedömas som en ändring av byggnadens yttre utseende. Då behöver du bygglov.

Yttre ändring av byggnad

Tre grundtyper av ventilationssystem

Självdragsventilation (S)

Självdragsventilation drivs av temperaturskillnader mellan ute- och inneluft (termisk drivkraft). Det är ett enkelt system, men det medger ingen rening av tilluften och ingen värmeåtervinning.

I äldre hus finns ofta en panna i källaren och en skorsten genom huset som mynnar över taknocken. Under den kalla delen av året sugs luft in genom ventiler, vädringsfönster, eller otätheter i huset och använd luft sugs ut via skorstenskanalen i kök och badrum. Problem uppstår ofta på sommaren, då temperaturen är densamma inomhus och utomhus och drageffekten därför uteblir.

Frånluftsventilation (F)

Frånluftsventilation (vanligt i hus byggda mellan 1961–1975) är ett system med centralt placerade fläktar som drar ut luften via frånluftsdon, som placeras i kök, badrum och WC. Tilluft tas som regel in via uteluftsdon som är placerade i ytterväggarna. En viss del av tilluften kommer också in via otätheter i byggnaden.

Det är ett enkelt system som ger vissa möjligheter att rena tilluften och under vissa förutsättningar även ge möjlighet till värmeåtervinning. Luften sugs ut med fläkt i kök och/eller badrum. Tilluft tas in via ventiler eller vädringsfönster.

Från- och tilluftsventilation utan (FT) respektive med (FTX) värmeåtervinning

Centrala fläktar styr såväl från- som tilluft ibland utrustat med värmeåtervinning (vanligt i hus byggda från 1976 och framåt). Systemet innebär goda möjligheter till värmeåtervinning och styrning av tilluftens kvalitet. Det ställer dock höga krav på drift och skötsel och på driftpersonalens kompetens. Systemet kräver regelbundet underhåll.

Innan du ansöker

I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Dukan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.

Vissa förändringar eller nya byggnader stämmer inte med gällande detaljplan. Då kan stadsbyggnadsnämnden ta beslut om en ny detaljplan.

Du kan se vilka förändringar som föreslås för ett område eller fastighet i vår e-tjänst. 

Du kan du själv leta fram och skriva ut de handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via vår e-tjänst

 Du beställa en karta  där ser fastighetsgränserna för din fastighet via vår e-tjänst.

Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.

Anmälan – handlingar att skicka in för startbesked

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Brandskyddsbeskrivning är en projekteringshandling som anger förutsättningarna för hur byggnadens brandskydd ska uppfyllas.

Handlingen ska vara fackmannamässigt utförd för att du ska kunna få startbesked. Brand- och utrymningsritningar ingår ofta i brandskyddsbeskrivningen.

Brandskyddsbeskrivningen beskriver bland annat:

  • vilken typ av verksamhet som ska använda byggnaden,
  • byggnadstyp, antal våningar,
  • vilken brandteknisk byggnadsklass som ska gälla,
  • eventuella brandtekniska installationer som ska installeras, exempelvis automatiska släcksystem, brandgasventilation, brandlarm och utrymningslarm.

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå:

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning,
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras,
  • vem som ska utföra kontrollerna.

Korrekta ritningar och handlingar med exempel på kontrollplaner

 Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.

  • Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
  • Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Planritningen ska visa:

  • entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré),
  • rumsindelning, dörrar, fönster,
  • trappor,
  • eventuell eldstad, rökgång och skorsten,
  • eventuella balkonger eller altaner.

Planritning behövs till exempel när du

  • uppför en ny byggnad
  • bygger till ett befintligt hus
  • bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

Ett projekteringsutlåtande för ljud beskriver hur ljudkraven ska uppfyllas vid en väsentlig ändring som kan påverka ljudbilden i en byggnad.

Utlåtandet kan skrivas av sakkunnig, exempelvis akustiker.

Tillverkarens detaljritning, produktblad eller specifikation är tillverkarens egen information om det du vill installera eller uppföra.

Ventilationsritningar redovisar byggnadens ventilationssystem. Mängden vent-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Korrekta ritningar och handlingar

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Hur lång tid tar en anmälan?

Du ska få ett beslut inom fyra veckor från det datum då din anmälan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare fyra veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Uppdaterad