Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
Du behöver oftast bygglov för radio- och telemaster, beroende på höjd och placering.
Uppdaterad information enligt ny lag
Den här sidan är uppdaterad enligt ändringarna i plan- och bygglagen som gäller från 1 december 2025.
Om ditt ärende kom in till stadsbyggnadskontoret före 1 december gäller fortfarande de tidigare reglerna. Har du ett pågående ärende och behöver information om de äldre reglerna, kan du kontakta oss.
Du behöver alltid bygglov för master som:
är högre än 20 meter över marken, eller
står närmare gränsen än mastens höjd över marken.
Du kan också behöva bygglov för en mast eller antenn som placeras på en byggnad.
vara en liten avvikelse som inte motverkar planens eller bestämmelsens syfte.
Utökad lovplikt
Det finns flera regler som påverkar om och hur du kan uppföra en mast utan bygglov. Nedan hittar du de viktigaste förutsättningarna som du behöver känna till.
Kulturhistoriskt värde
I Stockholm finns många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden där bygglov krävs för att bevara stadens unika miljöer.
Du behöver söka bygglov om åtgärden görs vid, inom eller på:
en anläggning, byggnad, bebyggelseområde eller allmän plats som är särskilt kulturhistoriskt värdefull eller
det finns bestämmelser om skydd för särskilda värden i detaljplan eller områdesbestämmelser.
Du kan se om din fastighet berörs genom att titta i Stadsmuseets klassificeringskarta. Kartan ger en första indikation på om du behöver bygglov.
Det finns dock byggnader och områden som ännu inte är inventerade av museet. Vid osäkerhet behöver du kontakta oss för en bedömning.
Du bör alltid ta så stor hänsyn till platsens förutsättningar och till stads- eller landskapsbilden. Om det är möjligt bör radio- och telemaster placeras vid industrier.
Att tänka på
Oavsett om din åtgärd kräver lov eller anmälan måste du följa de krav som gäller i lagstiftningen. Det innebär bland annat att åtgärden inte får orsaka en betydande olägenhet för omgivningen, och att varsamhetskrav och tekniska egenskapskrav ska uppfyllas.
I många fall måste det du bygger också följa detaljplanens bestämmelser. Om din åtgärd inte kräver lov eller anmälan ansvarar du själv för att se till att alla krav är uppfyllda.
Innan du börjar planera ditt projekt är det viktigt att du tar reda på vad du får bygga på din fastighet.
Detaljplanen kan innehålla bestämmelser om till exempel:
vad du får använda din fastighet till
hur mycket du får bygga på din fastighet
höjdlägen
mark som du inte får bebygga
minsta avstånd till gräns.
I detaljplanen kan det också finnas bestämmelser som skyddar ett område eller en byggnad, eller som kräver att du söker lov för en åtgärd även om lagen inte kräver det.
Du hittar detaljplanen för din fastighet i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten. Gå in i e-tjänsten, sök på din fastighet och se gällande bestämmelser för fastigheten.
Du kan se om din fastighet eller område berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.
Kartan ger en första indikation på om du behöver bygglov. Det finns dock byggnader och områden som ännu inte är inventerade av museet. Vid osäkerhet behöver du kontakta oss för en bedömning.
För bygglov och andra åtgärder på byggnader eller områden som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla gäller särskilda regler. Läs mer om vad som gäller här:
Ansökan - handlingar att skicka in för lov och startbesked
Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.
Sök via e-tjänst
Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.
Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.
Nya byggregler
Från och med den 1 juli 2025 träder nya byggregler i kraft. Läs mer om de viktigaste förändringarna.
Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.
Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.
Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).
Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.
Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.
Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden,
En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet.
Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.
Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.
Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Planritningen ska visa
entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
rumsindelning, dörrar, fönster
trappor
eventuell eldstad, rökgång och skorsten
eventuella balkonger eller altaner.
Planritning behövs till exempel när du
uppför en ny byggnad
bygger till ett befintligt hus
bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån. På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).
På situationsplanen ritar du till exempel in:
var nya byggnader och tillbyggnader placeras
var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
vilket eller vilka träd du vill fälla
var en skylt är tänkt att placeras
var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
nya parkeringsplatser
avfallshantering inklusive angöring
angöring för lastning och lossning.
Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar
Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.
Lägesbestämning av byggnader
På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.
Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.
Tillgänglighet utomhus
Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.
För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan. I en digital nybyggnadskarta kan du ange koordinaterna för nybyggnadens hörn som måttsättning.
Takplan är en planritning som visar taket sett uppifrån. Både det du ska bygga eller ändra på taket och befintliga installationer ska visas på den måttsatta takplanen.
Den behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Takplan behövs till exempel vid installation av solenergianläggning på tak eller ändringar av takets utseende.
Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.
Sök via e-tjänst
Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.
Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.
Nya byggregler
Från och med den 1 juli 2025 träder nya byggregler i kraft. Läs mer om de viktigaste förändringarna.
Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.
Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.
Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).
Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.
Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.
Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden,
Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.
Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Planritningen ska visa
entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
rumsindelning, dörrar, fönster
trappor
eventuell eldstad, rökgång och skorsten
eventuella balkonger eller altaner.
Planritning behövs till exempel när du
uppför en ny byggnad
bygger till ett befintligt hus
bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån. På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).
På situationsplanen ritar du till exempel in:
var nya byggnader och tillbyggnader placeras
var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
vilket eller vilka träd du vill fälla
var en skylt är tänkt att placeras
var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
nya parkeringsplatser
avfallshantering inklusive angöring
angöring för lastning och lossning.
Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar
Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.
Lägesbestämning av byggnader
På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.
Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.
Tillgänglighet utomhus
Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.
För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan. I en digital nybyggnadskarta kan du ange koordinaterna för nybyggnadens hörn som måttsättning.
Takplan är en planritning som visar taket sett uppifrån. Både det du ska bygga eller ändra på taket och befintliga installationer ska visas på den måttsatta takplanen.
Den behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Takplan behövs till exempel vid installation av solenergianläggning på tak eller ändringar av takets utseende.
Geoteknisk utredning är en projekteringshandling som visar grundförhållanden och geotekniska förutsättningar för byggnadsverket.
Intyga att dimensioneringskontroll är genomförd i projekteringen i enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).
Intyget ska tas fram av någon annan än den som har utfört dimensioneringen. Kontrollen ska omfatta granskning av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och statiska beräkningar i enlighet med EKS, avdelning A, §25.
Konstruktionsdokumentation är en beskrivning av byggnadens statiska verkningssätt, lastförutsättningar med mera.
Den bör tas fram till det tekniska samrådet. Den behövs för att du ska kunna få startbesked.
En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.
Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.
Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.
Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör
En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet.
Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.
Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
Bedöm sannolikheten för påverkan på omgivningen vid grundläggningsarbeten. Till exempel pålning, spontning eller sprängning.
Redovisa riskerna i en riskanalys.
Du behöver bara skicka in planritning, sektionsritning och fasadritning om radio- och telemasten ska ha en teknikbyggnad.
Startbesked och slutbesked
Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.
Hur lång tid tar ett lov?
Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.
Just nu har vi ovanligt långa väntetider för bygglov. Om du skickar in ett bygglovsärende i dag kan det dröja upp till åtta månader innan du får en handläggare. Enklare ärenden går fortare. Vi fördelar ärenden löpande och arbetar aktivt för att korta väntetiderna. Du kan se aktuella väntetider på sidan om handläggningstider.
