Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.
Sök via e-tjänst
Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.
Sök lov eller gör en anmälan
Sök med blankett
Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det längre tid innan du kan få besked.
Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf, 130 kB, nytt fönster)
Elevationsritningen visar till exempel fristående altan, mur, pergola, plank, spaljé eller staket sedda rakt framifrån.
Den ska utföras i skala 1:100.
- Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
- Måtten (höjd, längd, bredd) på muren, pergolan, planket spaljén eller staket ska anges. Höjden på muren, planket eller staket ska sektioneras utifrån existerande höjdskillnader och proportionerna ska förhåller sig till befintlig byggnad.
- Alla vinklar mot marken ska redovisas. Har du en sluttande marknivå behöver du dela upp planket i sektioner och följa lutningen.
- Om marken ändras i höjd med +/- 0,5 m ska du rita in både nya och befintliga marknivåer.
I ritningen, eller i en separat material- och kulörbeskrivning, ska det framgå vilka material och färger du valt.
Korrekta ritningar och handlingar
Marksektionsritning visar befintliga och planerade marknivåer sedda i genomskärning samt avstånd till fastighetsgräns. För att beskriva hur marken ser ut idag och hur den planeras att ändras delar du in marken i sektioner, därav namnet sektionsritning.
I situationsplanen och markplaneringsritningen behöver det synas var marksektionsritningens sektioner är tagna.
Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).
Marksektionsritning kan visa:
- Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
- Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
- Hur man når byggnaden och hur tillgänglighet på tomten tillgodoses.
Om markåtgärderna hänger ihop med en nybyggnads- eller tillbyggnadsåtgärd kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning tillsammans med byggåtgärden.
Marksektionsritning behövs till exempel när du ska ändra marknivån mer än 50 cm.
Korrekta ritningar och handlingar
Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.
Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.
Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör
Korrekta ritningar och handlingar
En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet.
Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.
Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
- vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
- hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
- vem som ska utföra kontrollerna.
Korrekta ritningar och handlingar med exempel på kontrollplaner
En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).
På situationsplanen ritar du till exempel in:
- var nya byggnader och tillbyggnader placeras
- var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
- vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
- vilket eller vilka träd du vill fälla
- var en skylt är tänkt att placeras
- var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
- om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad.
Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.
Placering på fastigheten fastställs genom att ange minst två avstånd i rät vinkel till tomtgränser. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.
Vid vissa åtgärder behöver situationsplanen innehålla information om angöring för lastning och lossning, parkeringsplatser inklusive handikapparkering, sophantering med mera. Uppgifter enligt ovan behövs till exempel vid åtgärder som berör nybyggnad och ändrad användning till förskola, skola eller restaurang. För förskola och skola krävs även uppgifter om friyta och yta för utevistelse.
Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.
Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)
Underlag för situationsplan
För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.
Korrekta ritningar och handlingar
I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.
Korrekta ritningar och handlingar
