Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
Du behöver vanligtvis inte bygglov för en nedsänkt pool. Beroende på hur det ska se ut runt den kan du behöva bygglov eller marklov.
Så länge du gräver ner din pool behöver du oftast inte bygglov. Om du däremot placerar poolen ovanpå marken eller gör åtgärder runt omkring poolen kan du ofta behöva söka lov.
Du kan behöva söka lov om du ska
ha en skyddsanordning eller pooltak över poolen som har en höjd som möjliggör att en person kan vistas i vattnet under taket för det ändamål som poolen har
uppföra ett plank/räcke runt poolen
placera poolen ovanpå marken, då kan poolväggens utsida räknas som en mur/stödmur
uppföra en altan eller trädäck runt poolen
ändra marknivån runt poolen genom schaktning eller fyllning.
Enligt Boverkets Byggregler krävs det skydd mot olycksfall om vattnet är djupare än 20 cm. Skyddet kan vara ett staket som är minst 0,9 meter högt. Det viktiga är att staketet är utformat så att barn inte kan krypa under eller klättra över det. Om det finns en grind bör den kunna låsas.
Poolen/bassängen bör ha en skyddstäckning med presenning eller skyddsnät med högst 50 millimeters maskvidd. Skyddet måste klara vikten av ett barn utan att ge vika.
Du som är fastighetsägare ansvarar för säkerheten. Du kan välja andra lösningar men du måste kunna visa att de håller minst samma säkerhetsnivå som exemplen ovan.
Det finns mer information om säkerhetskraven på Boverkets webbplats.
Ansökan – handlingar att skicka in för lov och startbesked
Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.
Sök via e-tjänst
Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.
Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.
Elevationsritningen visar till exempel fristående altan, mur, pergola, plank, spaljé eller staket sedda rakt framifrån.
Den ska utföras i skala 1:100.
Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Måtten (höjd, längd, bredd) på muren, pergolan, planket spaljén eller staket ska anges. Höjden på muren, planket eller staket ska sektioneras utifrån existerande höjdskillnader och proportionerna ska förhåller sig till befintlig byggnad.
Alla vinklar mot marken ska redovisas. Har du en sluttande marknivå behöver du dela upp planket i sektioner och följa lutningen.
Om marken ändras i höjd med +/- 0,5 m ska du rita in både nya och befintliga marknivåer.
I ritningen, eller i en separat material- och kulörbeskrivning, ska det framgå vilka material och färger du valt.
Marksektionsritning visar befintliga och planerade marknivåer sedda i genomskärning samt avstånd till fastighetsgräns. För att beskriva hur marken ser ut idag och hur den planeras att ändras delar du in marken i sektioner, därav namnet sektionsritning.
I situationsplanen och markplaneringsritningen behöver det synas var marksektionsritningens sektioner är tagna.
Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).
Marksektionsritning kan visa:
Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
Hur man når byggnaden och hur tillgänglighet på tomten tillgodoses.
Om markåtgärderna hänger ihop med en nybyggnads- eller tillbyggnadsåtgärd kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning tillsammans med byggåtgärden.
Marksektionsritning behövs till exempel när du ska ändra marknivån mer än 50 cm.
Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.
Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.
Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör
En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet.
Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.
Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån. På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).
På situationsplanen ritar du till exempel in:
var nya byggnader och tillbyggnader placeras
var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
vilket eller vilka träd du vill fälla
var en skylt är tänkt att placeras
var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
nya parkeringsplatser
avfallshantering inklusive angöring
angöring för lastning och lossning.
Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar
Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.
Lägesbestämning av byggnader
På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.
Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.
Tillgänglighet utomhus
Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.
För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan. I en digital nybyggnadskarta kan du ange koordinaterna för nybyggnadens hörn som måttsättning.
Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.
Hur lång tid tar ett lov?
Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.
