Altan, trädäck, terrass, uteplats

Ska du ändra på din mark för att bygga altan, trädäck eller en terrass kan du behöva bygglov.

Altan, trädäck eller terrass har en upphöjd golvkonstruktion som, utan att vara tak till byggnaden, är placerad på mark och avsedd att användas som uteplats. Den kan vara sammanbyggd med en byggnad eller placerad fristående. En altan eller terrass kan även placeras i ett takfall eller på ett tak.

Du behöver söka bygglov om altanen ökar byggnadens volym, till exempel om den är hög eller underbyggd. Även en fristående altan kan vara volymskapande och kräva bygglov.

Du behöver även lov om altanen ändrar byggnadens yttre utseende avsevärt, som till exempel en lägre altan i marknivå, eller om en altan placeras i ett takfall eller ovanpå ett tak.

Undantag för en- eller tvåbostadshus

Det finns vissa undantag från bygglovsplikten för en- eller tvåbostadshus.

Altan

För att din altan ska ses som bygglovsbefriad behöver det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på fastigheten. Altanen behöver dessutom

  • byggas till på ett en- eller tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus, det vill säga inte byggas fristående
  • placeras inom 3,6 meter från byggnaden
  • placeras minst 4,5 meter från fastighetsgränsen
  • vid den högsta punkten inte vara högre än 1,8 meter från den ursprungliga marknivån. Staket räknas inte in i altanens högsta höjd. Uppför du däremot ett plank eller en mur ska de räknas in i höjden. 
  • placeras på en byggnad eller i ett område som inte är kulturhistoriskt värdefullt.

Du kan läsa mer om bygglovsbefriade altaner hos Boverket.

Bygglovsbefriad altan, Boverkets webbplats

I områden och för byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla behöver du söka bygglov

I Stockholms stad finns byggnader och områden som bedöms särskilt kulturhistoriskt värdefulla och därför är undantagna från lovbefrielser.

Även om du följer bestämmelserna för bygglovbefriade åtgärder behöver du söka bygglov om byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull eller ingår i sådant område.

Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering, Stadsmuseets webbplats

Är du osäker rekommendera vi att du skickar in en ansökan om bygglov för bedömning.

Skyddad uteplats

Du får uppföra en mur eller ett plank i anslutning till bostadshuset för att anordna en skyddad uteplats. Muren eller planket får:

  • vara högst 1,8 meter
  • ligga som längst 3,6 meter från bostadshuset
  • placeras minst 4,5 meter från tomtgräns.
  • Friggebodsregler

Vägledning för utveckling av småhus- och villaområden

Ta stöd av strategin med vägledningar som riktar fokus på småhus- och villaområden i Stockholms stad. Det är bra att gå igenom detta och tidigare kunskapsunderlag innan du ansöker om bygglov.

Kulturmiljö är ett allmänt intresse som beaktas i bygglovsprövningen. Det är därför viktigt att förändringar av en byggnad (tillbyggnad, yttre ändring) eller en helt ny byggnad utformas med hänsyn till det sammanhang och den kulturmiljö som den utförs i.

Som stöd i framtagandet av förslag på förändring av fastigheter/byggnader finns en strategi med vägledningar som stadsbyggnadsnämnden har beslutat om:

Varsam utveckling av småhus- och villaområden Strategi med vägledningar (pdf)

Det finns äldre så kallade miljöprogram och typritningssamlingar. Dessa miljöprogram har ingen juridisk status i bygglovsprövning, men är ett bra underlag för att få kunskap kring områdets karaktär.

Innan du ansöker

Innan du börjar planera ditt projekt är det viktigt att du tar reda på vad du får bygga på din fastighet.

Detaljplanen bestämmer bland annat vad din fastighet får användas till och hur mycket du får bygga. Den kan också ha uppgifter om var en byggnad får placeras på fastigheten eller hur nära din grannes tomtgräns du får bygga.

I detaljplanen kan det också finnas bestämmelser om skydd av ett område eller en byggnad.
Du hittar detaljplanen för din fastighet i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten. Gå in i e-tjänsten, söka på din fastighet och se gällande bestämmelser för fastigheten.

Du kan se var staden planerar för ändringar i befintliga detaljplaner och följa förslag till nya detaljplaner i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten.

Förbered alla ritningar och övriga handlingar som du behöver skicka in med din ansökan.

Du kan själv leta fram och skriva ut äldre handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten.

Du kan via vår e-tjänst beställa en karta över din fastighet, där du ser var fastighetsgränserna går. 

Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet eller sekretessmarkerade personuppgifter måste vara noga med hur du använder dessa uppgifter.

Detsamma gäller där verksamhet eller fastighet är föremål för sekretess.

Informera oss om detta så att vi tillsammans kan säkra ärendehanteringen.

Informera gärna grannar eller styrelsen i din bostadsrättsförening om vad du planerar.

Ansökan – handlingar att skicka in för lov och startbesked

Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.

Sök via e-tjänst

Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf)

Skyddad identitet eller sekretess

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

 Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.

  • Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
  • Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Planritningen ska visa

  • entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
  • rumsindelning, dörrar, fönster
  • trappor
  • eventuell eldstad, rökgång och skorsten
  • eventuella balkonger eller altaner.

Planritning behövs till exempel när du

  • uppför en ny byggnad
  • bygger till ett befintligt hus
  • bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf)

En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).

På situationsplanen ritar du till exempel in:

  • var nya byggnader och tillbyggnader placeras
  • var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
  • vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
  • om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
  • vilket eller vilka träd du vill fälla
  • var en skylt är tänkt att placeras
  • var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
  • nya parkeringsplatser
  • avfallshantering inklusive angöring
  • angöring för lastning och lossning.

Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar

Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.

Lägesbestämning av byggnader

På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.

Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.

Tillgänglighet utomhus

Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf)

Underlag för att ta fram en situationsplan

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Från och med den 5 februari 2024 gäller vår nya taxa, som höjs med 4,9 procent.

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Uppdaterad