Flerbostadshus
Du behöver bygglov för att uppföra ett nytt flerbostadshus. Även ändringar i ett flerbostadshus kräver ofta bygglov eller anmälan.
Exempel på vanliga åtgärder
Information om när du ska söka bygglov eller göra en anmälan och invänta startbesked.
Du behöver bygglov för att uppföra en ny byggnad eller att flytta en befintlig byggnad till en annan plats.
För att en konstruktion ska vara en byggnad ska den:
- ha ett tak eller av tak och väggar
- ha en varaktig placering
- vara konstruerad så att en människa kan vara i den.
Exempel på en nybyggnad:
- nytt bostadshus
- växthus
- fristående skärmtak.
Individuell mätning och debitering
Krav på installation av individuell mätning och debitering, IMD, för tappvarmvatten för all nyproduktion av flerbostadshus från och med den 1 juni 2022.
Det kan även ställas krav på IMD för värme.
Individuell mätning och debitering (IMD)
Klimatdeklaration
Vid nybyggnation kan det även ställas krav på en klimatdeklaration.
Du behöver söka bygglov för att göra en tillbyggnad av en befintlig byggnad. En tillbyggnad innebär att en byggnads volym ökar och kan ske i alla olika riktningar (åt sidan, uppåt eller nedåt).
Exempel på en tillbyggnad:
- skärmtak som kragar ut från en byggnads fasad
- hög altan
- större takkupa.
Du behöver bygglov om du ska dela upp en befintlig lägenhet till flera lägenheter
Du behöver inte bygglov för att slå ihop lägenheter men du behöver i de flesta fall skicka in en anmälan och invänta startbesked.
Du behöver bygglov för att avsevärt ändra användningen av en byggnad eller en del av en byggnad. Du kan behöva bygglov även om du inte gör några inredningsåtgärder i samband med ändringen.
Exempel på en väsentlig ändrad användning:
- från butik till restaurang
- förskola till kontor
- bostad till hotell.
Vill du ändra en byggnads yttre utseende behöver du vanligtvis bygglov.
Exempel på en lovpliktig fasadändring:
- ändra eller sätta in nya fönster eller dörrar
- sätta upp en ny balkong
- glasa in balkonger.
Du behöver ofta göra en anmälan om du ska:
- ändra i bärande konstruktion, till exempel ta upp nya öppningar i bärande väggar eller helt ta bort en vägg
- installera eller väsentligt ändra ventilationssystemet i byggnaden, till exempel installera nytt ventilationsaggregat
- ändra byggnadens brandskydd
- installera eller väsentligt ändra eldstad/braskamin eller rökkanal
- installera eller väsentligt ändra en hiss
- installera eller väsentligt ändra vatten- och avloppssystemet
- underhålla ett byggnadsverk som är särskilt värdefullt kulturhistoriskt perspektiv och omfattas av skyddsbestämmelser i detaljplanen.
Vissa byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla omfattas ibland av skyddsbestämmelser i detaljplanen eller i områdesbestämmelser.
Du kan då behöva göra en anmälan eller ansöka om bygglov för ändring – eller underhållsåtgärderna.
Du behöver inte söka bygglov för att flytta kök eller badrum. Däremot kan du i vissa fall behöva göra en anmälan och invänta startbesked.
Innan du ansöker
Innan du börjar planera ditt projekt är det viktigt att du tar reda på vad du får bygga på din fastighet.
Detaljplanen bestämmer bland annat vad din fastighet får användas till och hur mycket du får bygga. Den kan också ha uppgifter om var en byggnad får placeras på fastigheten eller hur nära din grannes tomtgräns du får bygga.
I detaljplanen kan det också finnas bestämmelser om skydd av ett område eller en byggnad.
Du hittar detaljplanen för din fastighet i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten. Gå in i e-tjänsten, söka på din fastighet och se gällande bestämmelser för fastigheten.
Du kan se var staden planerar för ändringar i befintliga detaljplaner och följa förslag till nya detaljplaner i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten.
Förbered alla ritningar och övriga handlingar som du behöver skicka in med din ansökan.
Korrekta ritningar och handlingar
Du kan själv leta fram och skriva ut äldre handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten.
Du kan via vår e-tjänst beställa en karta över din fastighet, där du ser var fastighetsgränserna går.
Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.
Du eller familjemedlem som har skyddad identitet eller sekretessmarkerade personuppgifter måste vara noga med hur du använder dessa uppgifter.
Detsamma gäller där verksamhet eller fastighet är föremål för sekretess.
Informera oss om detta så att vi tillsammans kan säkra ärendehanteringen.
Informera gärna grannar eller styrelsen i din bostadsrättsförening om vad du planerar.
Ansökan – handlingar att skicka in för lov
Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.
Sök via e-tjänst
Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.
Sök med blankett
Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det längre tid innan du kan få besked.
Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf)
Skyddad identitet eller sekretess
Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.
Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.
Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.
- Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
- Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
- Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).
Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.
Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
- I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
- Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.
Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden,
En förteckning över de handlingar som du skickar in tillsammans med din ansökan eller din anmälan.
Förteckningen ska vara sidnumrerad och varje sida ska vara försedd med diarienummer, fastighetsbeteckning och datum.
Dina kontaktuppgifter ska stå på försättsbladet
I vissa projekt behöver en kontrollansvarig anmälas redan vid ansökan. Det gör du enklast genom att be den kontrollansvarig som du har anlitat att fylla i sina uppgifter och signera på ansökningsblanketten.
Kontrollansvarig ska ha en relevant och giltig behörighet för projektet. Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör.
Du hittar certifierade kontrollansvariga via certifieringsorganens webbplatser:
Markplaneringsritningen visar befintliga och planerade markåtgärder sedda uppifrån.
Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).
Markplaneringsritningen behöver visa:
- Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
- Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
- Hur man når byggnaden, hur tillgänglighet på tomten tillgodoses och vilka markbeläggningsmaterial som ska användas.
Markplaneringsritning kan behövas till exempel när du uppför en ny byggnad, vid tillbyggnad av befintligt hus och när planerade verksamheten behöver angöringszon, lastzon eller parkeringsplatser.
Marksektionsritning visar befintliga och planerade marknivåer sedda i genomskärning samt avstånd till fastighetsgräns. För att beskriva hur marken ser ut idag och hur den planeras att ändras delar du in marken i sektioner, därav namnet sektionsritning.
I situationsplanen och markplaneringsritningen behöver det synas var marksektionsritningens sektioner är tagna.
Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).
Marksektionsritning kan visa:
- Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
- Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
- Hur man når byggnaden och hur tillgänglighet på tomten tillgodoses.
Om markåtgärderna hänger ihop med en nybyggnads- eller tillbyggnadsåtgärd kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning tillsammans med byggåtgärden.
Marksektionsritning behövs till exempel när du ska ändra marknivån mer än 50 cm.
I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.
Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.
- Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
- Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Planritningen ska visa
- entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
- rumsindelning, dörrar, fönster
- trappor
- eventuell eldstad, rökgång och skorsten
- eventuella balkonger eller altaner.
Planritning behövs till exempel när du
- uppför en ny byggnad
- bygger till ett befintligt hus
- bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
Redovisa antalet nya parkeringsplatser för bilar och cyklar som tillkommer i samband med byggåtgärden. I sammanställningen ska parkeringstalet redovisas.
Parkeringstalet innebär antalet bil- och cykelparkeringar per ny bostad.
En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Den visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera.
Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Ritningen ska måttsättas och visa:
- byggnadshöjder,
- rumshöjder,
- takvinkel,
- bjälklagens placering,
- färdiga golvnivåer,
- marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken.
Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).
På situationsplanen ritar du till exempel in:
- var nya byggnader och tillbyggnader placeras
- var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
- vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
- om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
- vilket eller vilka träd du vill fälla
- var en skylt är tänkt att placeras
- var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
- nya parkeringsplatser
- avfallshantering inklusive angöring
- angöring för lastning och lossning.
Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar
Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.
Lägesbestämning av byggnader
På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.
Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.
Tillgänglighet utomhus
Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.
Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf)
Underlag för att ta fram en situationsplan
För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan. I en digital nybyggnadskarta kan du ange koordinaterna för nybyggnadens hörn som måttsättning.
Takplan är en planritning som visar taket sett uppifrån. Både det du ska bygga eller ändra på taket och befintliga installationer ska visas på den måttsatta takplanen.
Den behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Takplan behövs till exempel vid installation av solenergianläggning på tak eller ändringar av takets utseende.
Utlåtande om tillgänglighet beskriver tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga först i planeringsstadiet och sedan i den färdigställda byggnaden.
Granskningsutlåtandet är en projekteringshandling som behövs för att du ska få startbesked. Slutligt godkänt utlåtande är en relationshandling som ofta behövs för att du ska kunna begära slutbesked. Båda utlåtanden behöver skrivas av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet.
Utlåtande om tillgänglighet behövs till exempel när förskolor, skolor, kontor, och flerbostadshus byggs eller ändras samt vid ändrad användning av lokaler.
- En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
- Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.
En ytsammanställning redovisar byggnadens totala bruttoarea (BTA) samt hur arean är fördelad på olika våningsplan och mellan olika funktioner.
Till exempel bostäder, bostadskomplement, verksamhetslokaler och garage, antal lägenheter och/eller verksamhetslokaler samt hur arean är fördelad mellan dem ska också framgå.
I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.
Startbesked - handlingar att skicka in
En byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler ska vara projekterad och utförd så att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation. Ett flerbostadshus ska vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden.
Markera accesspunkterna på en ritning eller beskriv dem i text.
Brandskyddsbeskrivning är en projekteringshandling som anger förutsättningarna för hur byggnadens brandskydd ska uppfyllas.
Handlingen ska vara fackmannamässigt utförd för att du ska kunna få startbesked. Brand- och utrymningsritningar ingår ofta i brandskyddsbeskrivningen.
Brandskyddsbeskrivningen beskriver bland annat:
- vilken typ av verksamhet som ska använda byggnaden,
- byggnadstyp, antal våningar,
- vilken brandteknisk byggnadsklass som ska gälla,
- eventuella brandtekniska installationer som ska installeras, exempelvis automatiska släcksystem, brandgasventilation, brandlarm och utrymningslarm.
En dagsljusberäkning är en projekteringshandling som visar hur kraven på dagsljus enligt Boverkets byggregler uppfylls.
Energiberäkningen är en projekteringshandling som visar hur byggnadens utformning och tekniska lösningar kan förväntas uppfylla energikrav enligt Boverkets byggregler.
Fuktskyddsbeskrivningen är en projekteringshandling som visar att byggnadens utformning och tekniska lösningar förväntas uppfylla funktionssäkerhetskrav enligt Boverkets byggregler.
Projektering kan göras med Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess som vägledning.
Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess, Fuktcentrums webbplats
Geoteknisk utredning är en projekteringshandling som visar grundförhållanden och geotekniska förutsättningar för byggnadsverket.
Intyga att dimensioneringskontroll är genomförd i projekteringen i enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).
Intyget ska tas fram av någon annan än den som har utfört dimensioneringen. Kontrollen ska omfatta granskning av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och statiska beräkningar i enlighet med EKS, avdelning A, §25.
Konstruktionsdokumentation är en beskrivning av byggnadens statiska verkningssätt, lastförutsättningar med mera.
Den bör tas fram till det tekniska samrådet. Den behövs för att du ska kunna få startbesked.
En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.
Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.
Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.
Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör
En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet.
Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.
Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
- vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
- hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
- vem som ska utföra kontrollerna.
Korrekta ritningar och handlingar med exempel på kontrollplaner
En miljöteknisk undersökningsrapport klarlägger miljötekniska samt geotekniska förhållanden och förutsättningar inför projektering av en byggnad.
Ett projekteringsutlåtande för ljud beskriver hur ljudkraven ska uppfyllas vid en väsentlig ändring som kan påverka ljudbilden i en byggnad.
Utlåtandet kan skrivas av sakkunnig, exempelvis akustiker.
Bedöm sannolikheten för påverkan på omgivningen vid grundläggningsarbeten. Till exempel pålning, spontning eller sprängning.
Redovisa riskerna i en riskanalys.
Handlingen ska redovisa det yttre vatten- och avloppssystemet (VA) på fastigheten. Det innebär att du behöver redovisa placering av yttre ledningsdragningar, rensbrunnar, brunnar för dränering, vattenledningar och avloppsledningar på fastigheten samt hur det ansluter till byggnaden.
Du behöver även redovisa hur du tar omhand eller leder bort dagvatten, till exempel anslutning till det kommunala VA-nätet (servis) eller till en egen stenkista.
Redovisningen görs på en situationsplan.
Huvudkonstruktörens utlåtande beskriver hur projekteringen av geokonstruktioner och byggnadskonstruktioner samordnats.
Beskriv projektets lösningar för dagvattenhantering och redovisa förutsättningarna för en hållbar dagvattenhantering.
Vatten- och avloppsritningar redovisar byggnadens vatten- och avloppssystem. Mängden VA-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.
Ventilationsritningar redovisar byggnadens ventilationssystem. Mängden vent-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.
Startbesked och slutbesked
Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.
Hur lång tid tar ett lov?
Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.
Vad kostar lov eller anmälan?
Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.
Från och med den 5 februari 2024 gäller vår nya taxa, som höjs med 4,9 procent.
Uppdaterad