Balkong

Du behöver bygglov för att uppföra en ny balkong på en befintlig byggnad. Vissa undantag från lovplikten finns för en- och tvåbostadshus.

En balkong byggs oftast på en platta som förses med ett skyddsräcke och skjuter ut från byggnadens fasad.

En balkong är en viktig del av en byggnads arkitektur och blir ofta en del av det offentliga rummets stadsliv.

När du vill bygga balkonger på ett befintligt hus beaktas bland annat åtgärdens påverkan på byggnadens karaktär och på stadsbilden samtidigt som både enskilda och allmänna intressen ska vägas in i prövningen av bygglovet.

Tänk på att ny balkong på en byggnad kan ge ökad insyn som medför en olägenhet för grannarna. Informera gärna grannen om dina planer innan du ansöker om lov.

Du hittar mer information om vad som gäller för nya balkonger på befintliga hus och för inglasade balkonger i vår vägledning.

Stockholms balkongvägledning (pdf)

Du behöver också söka bygglov om du vill ta upp en ny dörr ut till balkongen.

Balkongen ska

  • vara väl utformad
  • vara anpassad till byggnadens karaktärsdrag
  • uppfylla tekniska krav
  • ha ett räcke som är minst 1,1 meter högt (små barn ska inte kunna klättra på räcket). 

Undantag för en- och tvåbostadshus

Mindre tillbyggnader som balkonger och burspråk på en- och tvåbostadshus kan ibland göras utan bygglov. Även fritidshus räknas som en- och tvåbostadshus.

Undantaget från bygglovsplikten gäller endast under vissa förutsättningar. Till exempel:

  • balkongen får endast byggas på ett befintligt en- eller tvåbostadshus

  • balkongen ska bedömas som liten och inte anses dominerande på byggnaden

  • balkongens utformning och placering måste stämma överens med gällande detaljplan

  • om bestämmelse om avstånd till tomtgräns saknas i detaljplanen ska balkongen placeras minst 4,5 meter från fastighetsgränsen om inte granne medger närmre avstånd

  • byggnaden eller området inte bedöms som kulturhistoriskt värdefullt.

Balkongens höjd över marken samt dess djup påverkar om den bedöms som en bygglovsbefriad mindre tillbyggnad på ett en- eller tvåbostadshus eller som en yttre ändring som du behöver söka bygglov för.

Uppfyller inte balkongen kriterierna för lovbefrielse behöver du söka bygglov.

Du hittar samtliga förutsättningar för bygglovsbefrielse för liten tillbyggnad som balkong hos Boverket.

Om åtgärden inte kräver bygglov kan du ändå behöva göra en anmälan och invänta startbesked. Det gäller till exempel om burspråket påverkar husets bärande konstruktion, brandskyddet ändras väsentligt eller om byggandens planlösning ändras avsevärt.

I områden och för byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla behöver du söka bygglov

I Stockholms stad finns byggnader och områden som bedöms särskilt kulturhistoriskt värdefulla och därför är undantagna från lovbefrielser.

Även om du följer bestämmelserna för bygglovbefriade åtgärder behöver du söka bygglov om byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull eller ingår i sådant område.

Är du osäker rekommendera vi att du skickar in en ansökan om bygglov för bedömning.

Vägledning för utveckling av småhus- och villaområden

Ta stöd av strategin med vägledningar som riktar fokus på småhus- och villaområden i Stockholms stad. Det är bra att gå igenom detta och tidigare kunskapsunderlag innan du ansöker om bygglov.

Kulturmiljö är ett allmänt intresse som beaktas i bygglovsprövningen. Det är därför viktigt att förändringar av en byggnad (tillbyggnad, yttre ändring) eller en helt ny byggnad utformas med hänsyn till det sammanhang och den kulturmiljö som den utförs i.

Som stöd i framtagandet av förslag på förändring av fastigheter/byggnader finns en strategi med vägledningar som stadsbyggnadsnämnden har beslutat om:

Varsam utveckling av småhus- och villaområden Strategi med vägledningar (pdf)

Det finns äldre så kallade miljöprogram och typritningssamlingar. Dessa miljöprogram har ingen juridisk status i bygglovsprövning, men är ett bra underlag för att få kunskap kring områdets karaktär.

Innan du ansöker

Innan du börjar planera ditt projekt är det viktigt att du tar reda på vad du får bygga på din fastighet.

Detaljplanen bestämmer bland annat vad din fastighet får användas till och hur mycket du får bygga. Den kan också ha uppgifter om var en byggnad får placeras på fastigheten eller hur nära din grannes tomtgräns du får bygga.

I detaljplanen kan det också finnas bestämmelser om skydd av ett område eller en byggnad.
Du hittar detaljplanen för din fastighet i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten. Gå in i e-tjänsten, söka på din fastighet och se gällande bestämmelser för fastigheten.

Du kan se var staden planerar för ändringar i befintliga detaljplaner och följa förslag till nya detaljplaner i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten.

Förbered alla ritningar och övriga handlingar som du behöver skicka in med din ansökan.

Du kan själv leta fram och skriva ut äldre handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten.

Du kan via vår e-tjänst beställa en karta över din fastighet, där du ser var fastighetsgränserna går. 

Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet eller sekretessmarkerade personuppgifter måste vara noga med hur du använder dessa uppgifter.

Detsamma gäller där verksamhet eller fastighet är föremål för sekretess.

Informera oss om detta så att vi tillsammans kan säkra ärendehanteringen.

Informera gärna grannar eller styrelsen i din bostadsrättsförening om vad du planerar.

Ansökan – handlingar att skicka in för lov

Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.

Sök via e-tjänst

Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf)

Skyddad identitet eller sekretess

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.

Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.

Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.

  • Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
  • Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
  • Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

I vissa projekt behöver en kontrollansvarig anmälas redan vid ansökan. Det gör du enklast genom att be den kontrollansvarig som du har anlitat att fylla i sina uppgifter och signera på ansökningsblanketten.

Kontrollansvarig ska ha en relevant och giltig behörighet för projektet. Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör.

Du hittar certifierade kontrollansvariga via certifieringsorganens webbplatser:

I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

 Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.

  • Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
  • Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Planritningen ska visa

  • entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
  • rumsindelning, dörrar, fönster
  • trappor
  • eventuell eldstad, rökgång och skorsten
  • eventuella balkonger eller altaner.

Planritning behövs till exempel när du

  • uppför en ny byggnad
  • bygger till ett befintligt hus
  • bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf)

En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Den visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera.

Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Ritningen ska måttsättas och visa:

  • byggnadshöjder,
  • rumshöjder,
  • takvinkel,
  • bjälklagens placering,
  • färdiga golvnivåer,
  • marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken.

Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).

På situationsplanen ritar du till exempel in:

  • var nya byggnader och tillbyggnader placeras
  • var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
  • vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
  • om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
  • vilket eller vilka träd du vill fälla
  • var en skylt är tänkt att placeras
  • var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
  • nya parkeringsplatser
  • avfallshantering inklusive angöring
  • angöring för lastning och lossning.

Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar

Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.

Lägesbestämning av byggnader

På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.

Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.

Tillgänglighet utomhus

Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf)

Underlag för att ta fram en situationsplan

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Startbesked - handlingar att skicka in

Intyga att dimensioneringskontroll är genomförd i projekteringen i enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).

Intyget ska tas fram av någon annan än den som har utfört dimensioneringen. Kontrollen ska omfatta granskning av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och statiska beräkningar i enlighet med EKS, avdelning A, §25.

Konstruktionsdokumentation är en beskrivning av byggnadens statiska verkningssätt, lastförutsättningar med mera.

Den bör tas fram till det tekniska samrådet. Den behövs för att du ska kunna få startbesked.

En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.

Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

De statistiska beräkningarna redovisar beräknade laster och moment för aktuell avväxling eller håltagning.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Från och med den 5 februari 2024 gäller vår nya taxa, som höjs med 4,9 procent.

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Uppdaterad