Altan, trädäck, terrass, uteplats

Om din byggnads yttre utseende ändras då du bygger altan, trädäck eller en terrass kan du behöva bygglov.

För uteplatser i marknivå behöver du oftast inte bygglov. Om golvet på något ställe blir högre än 1,2 meter från den ursprungliga marken behövs ibland lov. Du behöver också lov om du vill glasa in eller skärma av med tätt altanräcke.

Altaner kan räknas som en tillbyggnad om de ökar byggnadens volym. 

Du behöver söka bygglov om

  • ett rum byggs under altanen, till exempel ett förråd eller en källare
  • altanen byggs ovanpå en byggnad
  • altanen byggs i ett takfall
  • du bygger ett tak ovanpå altanen och glasar in den
  • altanräcke, eller motsvarande, är så tätt att det räknas som ett icke bygglovsbefriat plank
  • fasaden ändras, till exempel om du vill sätta in en altandörr där det inte tidigare funnits någon dörr.

Tak över altan med mera kan vara fritt från bygglov

Om du vill förse bostadshusets uteplatser, altaner, balkonger eller entréer med ett skärmtak gäller de så kallade friggebodsreglerna. Enligt dem behöver du inte bygglov för skärmtak på en- eller tvåbostadshus förutsatt att

  • skärmtakens sammanlagda yta inte är större 15 kvadratmeter
  • avståndet från varje skärmtak till tomtgräns ska vara minst 4,5 meter.

Ansökan – handlingar att skicka in för lov och startbesked

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf, 130 kB, nytt fönster)

Ansökning skylt eller ljusanordning

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

 Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.

  • Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
  • Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Planritningen ska visa

  • entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
  • rumsindelning, dörrar, fönster
  • trappor
  • eventuell eldstad, rökgång och skorsten
  • eventuella balkonger eller altaner.

Planritning behövs till exempel när du

  • uppför en ny byggnad
  • bygger till ett befintligt hus
  • bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

En situationsplan visar fastigheten, byggnaderna och omgivningen uppifrån. Ritningen ska visa alla existerande byggnader, hur marken används och var nya byggnader ska placeras.

Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm= 4 m).

Måtten på de byggnader som planeras att byggas behöver finnas med, så att byggnadernas sammanlagda area går att räkna ut. Deras placering på fastigheten bör vara låst genom att minst två avstånd i rät vinkel till tomtgränser anges på situationsplanen.

Om du ska

  • bygga eller ändra något, till exempel uppföra nya balkonger, markerar du de aktuella fasaderna på utdrag av baskartan
  •  riva hela, eller delar av en byggnad markerar du de aktuella byggnaderna på utdrag av baskartan
  • fälla träd markerar du de aktuella träden på utdrag av baskartan
  • placera återvinningsstationen så markerar du de yttre hörnen av återvinningsområdet på utdrag ur baskartan och anger koordinaterna.

Om du ska bygga något som inte kräver bygglov, men som placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter mot din granne behöver du grannarnas godkännande. Godkännandet ska vara undertecknat av samtliga delägare av grannfastigheten. Ett sätt är att de lämnar sitt godkännande genom en underskrift på situationsplanen.

Underlag för situationsplan

Ska du bygga nytt eller en större tillbyggnad behöver du en nybyggnadskarta som underlag för din situationsplan.

Ska du bygga något mindre räcker det med ett enklare underlag.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Innan du ansöker

I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Dukan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.

Vissa förändringar eller nya byggnader stämmer inte med gällande detaljplan. Då kan stadsbyggnadsnämnden ta beslut om en ny detaljplan.

Du kan se vilka förändringar som föreslås för ett område eller fastighet i vår e-tjänst. 

Du kan du själv leta fram och skriva ut de handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via vår e-tjänst

Du beställa en karta  där ser fastighetsgränserna för din fastighet via vår e-tjänst.

Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Uppdaterad