Mur, plank, altan

Du kan behöva bygglov för att bygga, flytta eller utöka en mur, plank eller en altan. Det beror på storleken och var du vill bygga.

Uppdaterad information enligt ny lag

Den här sidan är uppdaterad enligt ändringarna i plan- och bygglagen som gäller från 1 december 2025. 

Om ditt ärende kom in till stadsbyggnadskontoret före 1 december gäller fortfarande de tidigare reglerna. Har du ett pågående ärende och behöver information om de äldre reglerna, kan du kontakta oss.  

Du behöver bygglov om muren, planket eller altanen är:

  • högre än 1,8 meter från marken och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
  • högre än 1,2 meter från marken och placeras längre bort än 3,6 meter från en byggnad.

Om du till exempel bygger ett plank eller altan på en mur avgör den sammanlagda höjden om du behöver bygglov. Ett plank på en altan kan alltså göra att du behöver bygglov om höjden överskrids. Däremot räknas ett lovbefriat staket eller räcke på altanen inte in i höjden.

En altan kan kräva bygglov som en nybyggnad om den är fristående eller en tillbyggnad om du bygger in altanen med väggar.

Rivning

Du kan behöva lov för att riva en mur, ett plank eller altan om den är särskilt kulturhistoriskt värdefull.

Detaljplan

Murar och plank som inte kräver bygglov får avvika från detaljplanens bestämmelser. Det gäller också altaner som inte kräver bygglov, så länge den totala ytan inte överstiger 50,0 kvadratmeter.

Utökad lovplikt

Det finns flera regler som påverkar om och hur du kan bygga en mur, plank eller altan utan bygglov. Nedan hittar du de viktigaste förutsättningarna som du behöver känna till. 

Kulturhistoriskt värde

I Stockholm finns många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden där bygglov krävs för att bevara stadens unika miljöer.

Du behöver söka bygglov om åtgärden görs vid, inom eller på:

  • en anläggning, byggnad, bebyggelseområde, tomt eller allmän plats som är särskilt kulturhistoriskt värdefull eller
  • det finns bestämmelser om skydd för särskilda värden i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Du kan se om din fastighet berörs genom att titta i Stadsmuseets klassificeringskarta. Kartan ger en första indikation på om du behöver bygglov.

Det finns dock byggnader och områden som ännu inte är inventerade av museet. Vid osäkerhet behöver du kontakta oss för en bedömning.

Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering

Avstånd till gräns, järnväg och grannemedgivande

För murar och plank som är över 1,2 meter ska de placeras 4,5 meter från gränsen. Det gäller exempelvis gräns mot:

  • granne
  • samfällighet
  • allmän plats, som park- och gatumark.

Om du placerar muren eller planket närmre än 4,5 meter behöver du ett skriftligt medgivande från berörda grannar.

För allmän platsmark är det oftast kommunen som är huvudman. Innan du gör något behöver du därför alltid få deras medgivande. Kontakta oss för information om vilken förvaltning du vänder dig till för medgivande.

Åtgärden ska även placeras minst 30 meter från järnvägsspår. Om du vill placeras åtgärden närmre krävs ett medgivande från infrastrukturförvaltaren.

Ett medgivande ska alltid vara skriftligt och innehålla:

  • vilken typ av åtgärd det gäller
  • situationsplan där åtgärden är inritad
  • underskrifter från berörda grannar.

Du bör kunna visa upp medgivandet för byggnadsnämnden om ett tillsynsärende uppstår.  

Om du inte får skriftliga medgivanden behöver du ansökan om bygglov.

Muren eller planket ska också placeras minst 30 meter från järnvägsspår. Om du vill placera byggnaden närmre behöver du ett medgivande från infrastrukturförvaltaren.

Om förutsättningarna för lovbefrielse inte uppfylls behöver du söka bygglov om:

  • muren eller altanen är högre än 0,5 meter
  • planket är högre än 1,1 meter.

Plank

Ett plank är en tät och relativt hög konstruktion till skillnad från staket och spaljé. Vanligtvis är plank utförda i trä, men kan även vara en stående glasskiva eller en segelduk. Konstruktionen har en avskiljande effekt och fungerar som ett skydd mot insyn eller buller.

Ett staket är en lägre anordning med en avgränsande funktion. Eftersom staket i allmänhet är en lägre och/eller glesare konstruktion fungerar de sällan som skydd mot insyn och buller. En spaljé är en stående mycket gles konstruktion som ofta används som stöd för växter. Spaljé består till övervägande del av luft och går att se igenom från alla håll.

Vanligtvis behöver du inte bygglov för att uppföra ett glesare staket eller en spaljé men det beror bland annat på dess höjd, täthet, längd och utformning. 

Murar

En mur är en konstruktion för att avgränsa till exempel en fastighet. En stödmur är en konstruktion som är motfylld på ena sidan och som har till funktion att stödja upp till exempel jordmassor.

Altaner

En altan är en upphöjd golvkonstruktion som, utan att vara tak till en byggnad, är placerad på mark och avsedd att användas som uteplats. En altan kan också kallas trädäck eller terrass.

Marklov

Om det finns en detaljplan och höjdläget förändras mer än +/- 0,5 meter behöver du marklov. Det kan också finnas bestämmelser i detaljplanen eller områdesbestämmelserna som gör att du behöver marklov för trädfällning, skogsplantering eller åtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.

Marklov 

Att tänka på

Oavsett om din åtgärd kräver lov eller anmälan måste du följa de krav som gäller i lagstiftningen. Det innebär bland annat att åtgärden inte får orsaka en betydande olägenhet för omgivningen, och att varsamhetskrav och tekniska egenskapskrav ska uppfyllas. 

I många fall måste det du bygger också följa detaljplanens bestämmelser. Om din åtgärd inte kräver lov eller anmälan ansvarar du själv för att se till att alla krav är uppfyllda. 

Innan du börjar planera ditt projekt är det viktigt att du tar reda på vad du får bygga på din fastighet.

Detaljplanen kan innehålla bestämmelser om till exempel:

  • vad du får använda din fastighet till
  • hur mycket du får bygga på din fastighet
  • höjdlägen
  • mark som du inte får bebygga
  • minsta avstånd till gräns.

I detaljplanen kan det också finnas bestämmelser som skyddar ett område eller en byggnad, eller som kräver att du söker lov för en åtgärd även om lagen inte kräver det.

Du hittar detaljplanen för din fastighet i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten. Gå in i e-tjänsten, sök på din fastighet och se gällande bestämmelser för fastigheten.

Du kan se var staden planerar för ändringar i befintliga detaljplaner och följa förslag till nya detaljplaner i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten.

Förbered alla ritningar och övriga handlingar som du behöver skicka in med din ansökan.

Du kan själv leta fram och skriva ut äldre handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten.

Du kan via vår e-tjänst beställa en karta över din fastighet, där du ser var fastighetsgränserna går. 

Du kan se om din fastighet eller område berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta. 

Kartan ger en första indikation på om du behöver bygglov. Det finns dock byggnader och områden som ännu inte är inventerade av museet. Vid osäkerhet behöver du kontakta oss för en bedömning. 

Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering

För bygglov och andra åtgärder på byggnader eller områden som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla gäller särskilda regler. Läs mer om vad som gäller här:

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet eller sekretessmarkerade personuppgifter måste vara noga med hur du använder dessa uppgifter.

Detsamma gäller där verksamhet eller fastighet är föremål för sekretess.

Informera oss om detta så att vi tillsammans kan säkra ärendehanteringen.

Informera gärna grannar eller styrelsen i din bostadsrättsförening om vad du planerar.

Ansökan - handlingar att skicka in för lov och startbesked

Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.

Sök via e-tjänst

Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf)

Skyddad identitet eller sekretess

Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.

Nya byggregler 

Från och med den 1 juli 2025 träder nya byggregler i kraft. Läs mer om de viktigaste förändringarna.

Elevationsritningen visar till exempel fristående altan, mur, pergola, plank, spaljé eller staket sedda rakt framifrån. 

Den ska utföras i skala 1:100.

  • Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
  • Måtten (höjd, längd, bredd) på muren, pergolan, planket spaljén eller staket ska anges. Höjden på muren, planket eller staket ska sektioneras utifrån existerande höjdskillnader och proportionerna ska förhåller sig till befintlig byggnad.
  • Alla vinklar mot marken ska redovisas. Har du en sluttande marknivå behöver du dela upp planket i sektioner och följa lutningen.
  • Om marken ändras i höjd med +/- 0,5 m ska du rita in både nya och befintliga marknivåer.

I ritningen, eller i en separat material- och kulörbeskrivning, ska det framgå vilka material och färger du valt.

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

Marksektionsritning visar befintliga och planerade marknivåer sedda i genomskärning samt avstånd till fastighetsgräns. För att beskriva hur marken ser ut idag och hur den planeras att ändras delar du in marken i sektioner, därav namnet sektionsritning.

I situationsplanen och markplaneringsritningen behöver det synas var marksektionsritningens sektioner är tagna.

Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).

Marksektionsritning kan visa:

  • Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
  • Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
  • Hur man når byggnaden och hur tillgänglighet på tomten tillgodoses.

Om markåtgärderna hänger ihop med en nybyggnads- eller tillbyggnadsåtgärd kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning tillsammans med byggåtgärden.

Marksektionsritning behövs till exempel när du ska ändra marknivån mer än 50 cm.

I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).

På situationsplanen ritar du till exempel in:

  • var nya byggnader och tillbyggnader placeras
  • var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
  • vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
  • om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
  • vilket eller vilka träd du vill fälla
  • var en skylt är tänkt att placeras
  • var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
  • nya parkeringsplatser
  • avfallshantering inklusive angöring
  • angöring för lastning och lossning.

Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar

Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.

Lägesbestämning av byggnader

På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.

Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.

Tillgänglighet utomhus

Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf)

Underlag för att ta fram en situationsplan

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Just nu har vi ovanligt långa väntetider för bygglov. Om du skickar in ett bygglovsärende i dag kan det dröja upp till åtta månader innan du får en handläggare. Enklare ärenden går fortare. Vi fördelar ärenden löpande och arbetar aktivt för att korta väntetiderna. Du kan se aktuella väntetider på sidan om handläggningstider.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Uppdaterad