Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
Ändring och underhåll av kulturhistoriskt värdefull byggnad
Vissa byggnader som är kulturhistoriskt värdefulla omfattas ibland av skyddsbestämmelser i detaljplanen eller i områdesbestämmelser. Du behöver antingen göra en anmälan eller söka bygglov innan du genomför underhållsåtgärder på en byggnad som omfattas av skyddsbestämmelser.
Åtgärder som syftar till att bibehålla, bevara eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde räknas som underhåll.
För en byggnad som omfattas av skyddsbestämmelser behöver du alltid:
göra en anmälan om underhållsåtgärder även om åtgärden i sig inte är lovpliktig. Till exempel om du ska måla om fasaden i samma kulör som tidigare.
söka bygglov om du ska ändra byggnadens yttre utseende eftersom det kan påverka byggnadens eller områdets karaktär och/eller dess kulturhistoriska värde. Till exempel om du ska byta material eller kulör på fasad eller tak.
Vägledning för utveckling av småhus- och villaområden
Ta stöd av strategin med vägledningar som riktar fokus på småhus- och villaområden i Stockholms stad. Det är bra att gå igenom detta och tidigare kunskapsunderlag innan du ansöker om bygglov.
Kulturmiljö är ett allmänt intresse som beaktas i bygglovsprövningen. Det är därför viktigt att förändringar av en byggnad (tillbyggnad, yttre ändring) eller en helt ny byggnad utformas med hänsyn till det sammanhang och den kulturmiljö som den utförs i.
Som stöd i framtagandet av förslag på förändring av fastigheter/byggnader finns en strategi med vägledningar som stadsbyggnadsnämnden har beslutat om:
Det finns äldre så kallade miljöprogram och typritningssamlingar. Dessa miljöprogram har ingen juridisk status i bygglovsprövning, men är ett bra underlag för att få kunskap kring områdets karaktär.
Innan du börjar planera ditt projekt är det viktigt att du tar reda på vad du får bygga på din fastighet.
Detaljplanen bestämmer bland annat vad din fastighet får användas till och hur mycket du får bygga. Den kan också ha uppgifter om var en byggnad får placeras på fastigheten eller hur nära din grannes tomtgräns du får bygga.
I detaljplanen kan det också finnas bestämmelser om skydd av ett område eller en byggnad. Du hittar detaljplanen för din fastighet i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten. Gå in i e-tjänsten, söka på din fastighet och se gällande bestämmelser för fastigheten.
Du eller familjemedlem som har skyddad identitet eller sekretessmarkerade personuppgifter måste vara noga med hur du använder dessa uppgifter.
Detsamma gäller där verksamhet eller fastighet är föremål för sekretess.
Informera oss om detta så att vi tillsammans kan säkra ärendehanteringen.
Informera gärna grannar eller styrelsen i din bostadsrättsförening om vad du planerar.
Anmälan – handlingar att skicka in för startbesked
Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.
Sök via e-tjänst
Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.
Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.
En antikvarisk konsekvensbeskrivning ska redovisa och analysera de konsekvenser som den sökta åtgärden kan medföra och samt hur den förhåller sig till byggnadens eller bebyggelseområdets kulturvärden. Det ska tydligt framgå om de sökta åtgärderna bedöms uppfylla kraven enligt relevant lagstiftning och om avvägningar har gjorts mot andra krav. Det antikvariska underlagets omfattning ska relateras till byggnadens eller bebyggelseområdets kulturvärden och åtgärdens omfattning.
Konsekvensbeskrivningen ska vara utförd av certifierad sakkunnig kulturvärden (KUL) som också upprättar handlingen. Certifierade sakkunniga hittar du hos Boverket.
Du hittar certifierade kontrollansvariga via certifieringsorganens webbplatser:
Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.
Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.
Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).
Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.
Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.
Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden,
Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.
Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.
Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör
I vissa projekt behöver en kontrollansvarig anmälas redan vid ansökan. Det gör du enklast genom att be den kontrollansvarig som du har anlitat att fylla i sina uppgifter och signera på ansökningsblanketten.
Kontrollansvarig ska ha en relevant och giltig behörighet för projektet. Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör.
Du hittar certifierade kontrollansvariga via certifieringsorganens webbplatser:
En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet.
Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.
Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.
Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.
Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Planritningen ska visa
entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
rumsindelning, dörrar, fönster
trappor
eventuell eldstad, rökgång och skorsten
eventuella balkonger eller altaner.
Planritning behövs till exempel när du
uppför en ny byggnad
bygger till ett befintligt hus
bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Den visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera.
Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Ritningen ska måttsättas och visa:
byggnadshöjder,
rumshöjder,
takvinkel,
bjälklagens placering,
färdiga golvnivåer,
marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken.
Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån. På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).
På situationsplanen ritar du till exempel in:
var nya byggnader och tillbyggnader placeras
var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
vilket eller vilka träd du vill fälla
var en skylt är tänkt att placeras
var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
nya parkeringsplatser
avfallshantering inklusive angöring
angöring för lastning och lossning.
Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar
Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.
Lägesbestämning av byggnader
På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.
Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.
Tillgänglighet utomhus
Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.
För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan. I en digital nybyggnadskarta kan du ange koordinaterna för nybyggnadens hörn som måttsättning.
Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.
Hur lång tid tar ett lov?
Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.
Du ska få ett beslut inom fyra veckor från det datum då din anmälan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare fyra veckor om projektet är stort eller komplicerat.
