Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
Du behöver bygglov för att avsevärt ändra användningen av en byggnad eller en del av en byggnad.
Viktig information
Sidan bygger på nu gällande lagstiftning. Från och med den 1december träder en ändring av plan- och bygglagen i kraft, vilket kan innebära att delar av innehållet inte längre gäller. Den rådgivning vi kan ge just nu utgår från den gällande lagstiftningen.
Kravet på bygglov är kopplat till om det du vill göra räknas som en väsentlig ändring eller inte. Vad som är väsentligt är en bedömningsfråga. Du kan behöva bygglov även om du inte gör några inredningsåtgärder i samband med ändringen.
Ibland är det svårt att själv avgöra vad som är en väsentlig ändring. Du kan alltid kontakta stadsbyggnadskontoret för vägledning.
Det är den senaste faktiska användningen som är avgörande för om bygglov behövs. Det kan vara både en pågående användning eller den senast kända användningen, oberoende om det fanns ett bygglov för användningssättet eller inte.
När du söker bygglov är det viktigt att du redovisar både den senaste kända användningen samt den nya användningen.
förskola till bostad, kontor, vårdinrättning, café eller restaurang
butik till restaurang eller pizzeria
industrilokal till detaljhandel
bostad till hotell eller kontor
kontor till butik, hotell eller verkstad
lager till stormarknad
garage som bostadskomplement till lagerlokal som verksamhet
lokal för verksamhet till soprum
restaurang till kontor
samlingslokal, till exempel biograf, till kontor eller butik
sporthall till försäljningslokal eller butik
kontor till vandrarhem.
Exempel på ändringar som inte behöver bygglov:
del av bostad till kontor för egen verksamhet
kök till duschrum
bostad till soprum, tvättstuga eller annat bostadskomplement
butik till frisersalong
sommarstuga till helårsbostad.
Att tänka på
Oavsett om din åtgärd kräver lov eller anmälan måste du följa de krav som gäller i lagstiftningen. Det innebär bland annat att åtgärden inte får orsaka en betydande olägenhet för omgivningen, och att varsamhetskrav och tekniska egenskapskrav ska uppfyllas.
I många fall måste det du bygger också följa detaljplanens bestämmelser. Om din åtgärd inte kräver lov eller anmälan ansvarar du själv för att se till att alla krav är uppfyllda.
Innan du börjar planera ditt projekt är det viktigt att du tar reda på vad du får bygga på din fastighet.
Detaljplanen kan innehålla bestämmelser om till exempel:
vad du får använda din fastighet till
hur mycket du får bygga på din fastighet
höjdlägen
mark som du inte får bebygga
minsta avstånd till gräns.
I detaljplanen kan det också finnas bestämmelser som skyddar ett område eller en byggnad, eller som kräver att du söker lov för en åtgärd även om lagen inte kräver det.
Du hittar detaljplanen för din fastighet i e-tjänsten, Bygg- och plantjänsten. Gå in i e-tjänsten, sök på din fastighet och se gällande bestämmelser för fastigheten.
Du kan se om din fastighet eller område berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.
Kartan ger en första indikation på om du behöver bygglov. Det finns dock byggnader och områden som ännu inte är inventerade av museet. Vid osäkerhet behöver du kontakta oss för en bedömning.
För bygglov och andra åtgärder på byggnader eller områden som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla gäller särskilda regler. Läs mer om vad som gäller här:
Du ansöker om lov eller gör en anmälan via e-tjänsten eller med blankett.
Sök via e-tjänst
Sök lov eller gör en anmälan i vår e-tjänst. Logga in med bank-id och följ sedan de olika stegen. När ansökan är klar får du direkt en bekräftelse på din ansökan och ett diarienummer.
Du eller familjemedlem som har skyddad identitet, sekretessmarkerade personuppgifter, eller där verksamheten eller fastigheten är föremål för sekretess måste vara mycket noga med hur du använder dina och andras uppgifter. Du behöver upplysa oss om sådana finns samt själv kontrollera om en uppgift som lämnas till oss blir sekretesskyddad för att säkra ärendehanteringen.
Nya byggregler
Från och med den 1 juli 2025 träder nya byggregler i kraft. Läs mer om de viktigaste förändringarna.
Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.
Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.
Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).
Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.
Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.
Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden,
I vissa projekt behöver en kontrollansvarig anmälas redan vid ansökan. Det gör du enklast genom att be den kontrollansvarig som du har anlitat att fylla i sina uppgifter och signera på ansökningsblanketten.
Kontrollansvarig ska ha en relevant och giltig behörighet för projektet. Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör.
Du hittar certifierade kontrollansvariga via certifieringsorganens webbplatser:
Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.
Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Planritningen ska visa
entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
rumsindelning, dörrar, fönster
trappor
eventuell eldstad, rökgång och skorsten
eventuella balkonger eller altaner.
Planritning behövs till exempel när du
uppför en ny byggnad
bygger till ett befintligt hus
bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Den visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera.
Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Ritningen ska måttsättas och visa:
byggnadshöjder,
rumshöjder,
takvinkel,
bjälklagens placering,
färdiga golvnivåer,
marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken.
Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån. På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).
På situationsplanen ritar du till exempel in:
var nya byggnader och tillbyggnader placeras
var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad
vilket eller vilka träd du vill fälla
var en skylt är tänkt att placeras
var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
nya parkeringsplatser
avfallshantering inklusive angöring
angöring för lastning och lossning.
Måttsättning av byggnader och byggnadsdelar
Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.
Lägesbestämning av byggnader
På en situationsplan behöver du redovisa alla befintliga byggnader och utkragande byggnadsdelar. Till exempel skärmtak, balkonger eller burspråk.
Alla tillkommande byggnader eller byggnadsdelar ska lägesbestämmas. Det innebär att du behöver ange minst två vinkelräta mått mot en fastighetsgräns så att minsta avstånd till granne eller tomtgränsen framgår på situationsplanen. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.
Tillgänglighet utomhus
Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.
För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan. I en digital nybyggnadskarta kan du ange koordinaterna för nybyggnadens hörn som måttsättning.
Utlåtande om tillgänglighet beskriver tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga först i planeringsstadiet och sedan i den färdigställda byggnaden.
Granskningsutlåtandet är en projekteringshandling som behövs för att du ska få startbesked. Slutligt godkänt utlåtande är en relationshandling som ofta behövs för att du ska kunna begära slutbesked. Båda utlåtanden behöver skrivas av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet.
Utlåtande om tillgänglighet behövs till exempel när förskolor, skolor, kontor, och flerbostadshus byggs eller ändras samt vid ändrad användning av lokaler.
En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.
Beskriv den verksamhet som ska bedrivas i lokalen. Redovisa verksamhetens omfattning och beskriv hur den påverkar omgivningen. Ska mat tillagas i lokalen behöver detta uppges.
Ange
öppettider
antal besökare
personalantal
hur varuleveranser och sophantering ska ske.
I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.
Fuktskyddsbeskrivningen är en projekteringshandling som visar att byggnadens utformning och tekniska lösningar förväntas uppfylla funktionssäkerhetskrav enligt Boverkets byggregler.
Projektering kan göras med Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess som vägledning.
Intyga att dimensioneringskontroll är genomförd i projekteringen i enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).
Intyget ska tas fram av någon annan än den som har utfört dimensioneringen. Kontrollen ska omfatta granskning av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och statiska beräkningar i enlighet med EKS, avdelning A, §25.
Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.
Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.
Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör
En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet.
Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.
Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
De statistiska beräkningarna redovisar beräknade laster och moment för aktuell avväxling eller håltagning.
U-värde klimatskal är en projekteringshandling som visar hur byggnadens utformning och tekniska lösningar förväntas uppfylla energikraven enligt Boverkets byggregler.
Vatten- och avloppsritningar redovisar byggnadens vatten- och avloppssystem. Mängden VA-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.
Ventilationsritningar redovisar byggnadens ventilationssystem. Mängden vent-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.
Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.
Vad kostar lov eller anmälan?
Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.
Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.
Just nu har vi ovanligt långa väntetider för bygglov. Om du skickar in ett bygglovsärende i dag kan det dröja upp till åtta månader innan du får en handläggare. Enklare ärenden går fortare. Vi fördelar ärenden löpande och arbetar aktivt för att korta väntetiderna. Du kan se aktuella väntetider på sidan om handläggningstider.
