Tillbyggnad

Du behöver bygglov för tillbyggnader, men genom de så kallade attefallsreglerna räcker det ibland med att du gör en anmälan och får startbesked.

En tillbyggnad ansluter direkt till det befintliga huset och ökar husets volym. 

Tillgängligheten i den befintliga byggnaden får inte bli sämre på grund av tillbyggnaden. Kraven på tillgänglighet gäller även för själva tillbyggnad. 

Bygglov eller anmälan och startbesked

  • Du behöver göra en anmälan och invänta startbesked om tillbyggnaden görs på ett en-eller tvåbostadshus samt uppfyller kraven för en attefallstillbyggnad om max 15 kvadratmeter.
  • Du behöver söka bygglov om tillbyggnaden inte uppfyller förutsättningarna för attefallstillbyggnad. Exempelvis alla tillbyggnader på förskola och skola, flerbostadshus och koloniträdgårdshus, café, kiosk och restaurang. Och alla tillbyggnader som är större än 15 kvadratmeter.

Exempelritning på tillbyggnad av enbostadshus (pdf, 1,2 Mb, nytt fönster)

Innan du ansöker

I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Dukan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.

Vissa förändringar eller nya byggnader stämmer inte med gällande detaljplan. Då kan stadsbyggnadsnämnden ta beslut om en ny detaljplan.

Du kan se vilka förändringar som föreslås för ett område eller fastighet i vår e-tjänst. 

Du kan du själv leta fram och skriva ut de handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via vår e-tjänst

 Du beställa en karta  där ser fastighetsgränserna för din fastighet via vår e-tjänst.

Ansökan – handlingar att skicka in för lov

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.

Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.

  • Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
  • Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
  • Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

En förteckning över de handlingar som du skickar in tillsammans med din ansökan eller din anmälan.

Förteckningen ska vara sidnumrerad och varje sida ska vara försedd med diarienummer, fastighetsbeteckning och datum.

Dina kontaktuppgifter ska stå på försättsbladet

I vissa projekt behöver en kontrollansvarig anmälas redan vid ansökan. Det gör du enklast genom att be den kontrollansvarig som du har anlitat att fylla i sina uppgifter och signera på ansökningsblanketten.

Kontrollansvarig ska ha en relevant och giltig behörighet för projektet. Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör.

Du hittar certifierade kontrollansvariga via Boverket.

 

Markplaneringsritningen visar befintliga och planerade markåtgärder sedda uppifrån.

Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).

Markplaneringsritningen behöver visa:

  • Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
  • Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
  • Hur man når byggnaden, hur tillgänglighet på tomten tillgodoses och vilka markbeläggningsmaterial som ska användas.

Markplaneringsritning kan behövas till exempel när du uppför en ny byggnad, vid tillbyggnad av befintligt hus och när planerade verksamheten behöver angöringszon, lastzon eller parkeringsplatser.

Marksektionsritning visar befintliga och planerade marknivåer sedda i genomskärning samt avstånd till fastighetsgräns. För att beskriva hur marken ser ut idag och hur den planeras att ändras delar du in marken i sektioner, därav namnet sektionsritning.

I situationsplanen och markplaneringsritningen behöver det synas var marksektionsritningens sektioner är tagna.

Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).

Marksektionsritning kan visa:

  • Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
  • Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
  • Hur man når byggnaden och hur tillgänglighet på tomten tillgodoses.

Om markåtgärderna hänger ihop med en nybyggnads- eller tillbyggnadsåtgärd kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning tillsammans med byggåtgärden.

Marksektionsritning behövs till exempel när du ska ändra marknivån mer än 50 cm.

I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

Så fungerar NCS-systemet

 Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.

  • Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
  • Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Planritningen ska visa:

  • entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré),
  • rumsindelning, dörrar, fönster,
  • trappor,
  • eventuell eldstad, rökgång och skorsten,
  • eventuella balkonger eller altaner.

Planritning behövs till exempel när du

  • uppför en ny byggnad
  • bygger till ett befintligt hus
  • bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

Redovisa antalet nya parkeringsplatser för bilar och cyklar som tillkommer i samband med byggåtgärden. I sammanställningen ska parkeringstalet redovisas.

Parkeringstalet innebär antalet bil- och cykelparkeringar per ny bostad.

En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Den visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera.

Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Ritningen ska måttsättas och visa:

  • byggnadshöjder,
  • rumshöjder,
  • takvinkel,
  • bjälklagens placering,
  • färdiga golvnivåer,
  • marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken.

Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

En situationsplan visar fastigheten, byggnaderna och omgivningen uppifrån. Ritningen ska visa alla existerande byggnader, hur marken används och var nya byggnader ska placeras.

Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm= 4 m).

Måtten på de byggnader som planeras att byggas behöver finnas med, så att byggnadernas sammanlagda area går att räkna ut. Deras placering på fastigheten bör vara låst genom att minst två avstånd i rät vinkel till tomtgränser anges på situationsplanen.

Om du ska:

  • bygga eller ändra något, till exempel uppföra nya balkonger, markerar du de aktuella fasaderna på utdrag av baskartan.
  •  riva hela, eller delar av en byggnad markerar du de aktuella byggnaderna på utdrag av baskartan.
  • fälla träd markerar du de aktuella träden på utdrag av baskartan.
  • placera återvinningsstationen så markerar du de yttre hörnen av återvinningsområdet på utdrag ur baskartan och anger koordinaterna

Om du ska bygga något som inte kräver bygglov, men som placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter mot din granne behöver du grannarnas godkännande. Godkännandet ska vara undertecknat av samtliga delägare av grannfastigheten. Ett sätt är att de lämnar sitt godkännande genom en underskrift på situationsplanen.

Underlag för situationsplan

Ska du bygga nytt eller en större tillbyggnad behöver du en nybyggnadskarta som underlag för din situationsplan.

Ska du bygga något mindre räcker det med ett enklare underlag.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

Takplan är en planritning som visar taket sett uppifrån. Både det du ska bygga eller ändra på taket och befintliga installationer ska visas på den måttsatta takplanen.

Den behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Takplan behövs till exempel vid installation av solenergianläggning på tak eller ändringar av takets utseende.

Korrekta ritningar och handlingar

Utlåtande om tillgänglighet beskriver tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga först i planeringsstadiet och sedan i den färdigställda byggnaden.

Granskningsutlåtandet är en projekteringshandling som behövs för att du ska få startbesked. Slutligt godkänt utlåtande är en relationshandling som ofta behövs för att du ska kunna begära slutbesked. Båda utlåtanden behöver skrivas av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet.

Utlåtande om tillgänglighet behövs till exempel när förskolor, skolor, kontor, och flerbostadshus byggs eller ändras samt vid ändrad användning av lokaler.

  • En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
  • Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.

En ytsammanställning redovisar byggnadens totala bruttoarea (BTA) samt hur arean är fördelad på olika våningsplan och mellan olika funktioner.

Till exempel bostäder, bostadskomplement, verksamhetslokaler och garage, antal lägenheter och/eller verksamhetslokaler samt hur arean är fördelad mellan dem ska också framgå.

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Korrekta ritningar och handlingar

Startbesked - handlingar att skicka in

Brandskyddsbeskrivning är en projekteringshandling som anger förutsättningarna för hur byggnadens brandskydd ska uppfyllas.

Handlingen ska vara fackmannamässigt utförd för att du ska kunna få startbesked. Brand- och utrymningsritningar ingår ofta i brandskyddsbeskrivningen.

Brandskyddsbeskrivningen beskriver bland annat:

  • vilken typ av verksamhet som ska använda byggnaden,
  • byggnadstyp, antal våningar,
  • vilken brandteknisk byggnadsklass som ska gälla,
  • eventuella brandtekniska installationer som ska installeras, exempelvis automatiska släcksystem, brandgasventilation, brandlarm och utrymningslarm.

Energiberäkningen är en projekteringshandling som visar hur byggnadens utformning och tekniska lösningar kan förväntas uppfylla energikrav enligt Boverkets byggregler.

Fuktskyddsbeskrivningen är en projekteringshandling som visar att byggnadens utformning och tekniska lösningar förväntas uppfylla funktionssäkerhetskrav enligt Boverkets byggregler.

Projektering kan göras med Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess som vägledning.

Geoteknisk utredning är en projekteringshandling som visar grundförhållanden och geotekniska förutsättningar för  byggnadsverket.

Intyga att dimensioneringskontroll är genomförd i projekteringen i enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).

Intyget ska tas fram av någon annan än den som har utfört dimensioneringen. Kontrollen ska omfatta granskning av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och statiska beräkningar i enlighet med EKS, avdelning A, §25.

Inventera material och ta reda på om där förekommer miljöfarligt avfall. Inventeringen ska göras innan rivning påbörjas. Skicka in dokumentationen.

Konstruktionsdokumentation är en beskrivning av byggnadens statiska verkningssätt, lastförutsättningar med mera.

Den bör tas fram till det tekniska samrådet. Den behövs för att du ska kunna få startbesked.

En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.

Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.

Korrekta ritningar och handlingar

 

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå:

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning,
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras,
  • vem som ska utföra kontrollerna.

Korrekta ritningar och handlingar med exempel på kontrollplaner

En miljöteknisk undersökningsrapport klarlägger miljötekniska samt geotekniska förhållanden och förutsättningar inför projektering av en byggnad.

Ett projekteringsutlåtande för ljud beskriver hur ljudkraven ska uppfyllas vid en väsentlig ändring som kan påverka ljudbilden i en byggnad.

Utlåtandet kan skrivas av sakkunnig, exempelvis akustiker.

Bedöm sannolikheten för påverkan på omgivningen vid grundläggningsarbeten. Till exempel pålning, spontning eller sprängning.

Redovisa riskerna i en riskanalys.

Handlingen ska redovisa det yttre vatten- och avloppssystemet (VA) på fastigheten. Det innebär att du behöver redovisa placering av yttre ledningsdragningar, rensbrunnar, brunnar för dränering, vattenledningar och avloppsledningar på fastigheten samt hur det ansluter till byggnaden. 

Du behöver även redovisa hur du tar omhand eller leder bort dagvatten, till exempel anslutning till det kommunala VA-nätet (servis) eller till en egen stenkista.

Redovisningen görs på en situationsplan.

Huvudkonstruktörens utlåtande beskriver hur projekteringen av geokonstruktioner och byggnadskonstruktioner samordnats.

Utlåtande om tillgänglighet beskriver tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga först i planeringsstadiet och sedan i den färdigställda byggnaden.

Granskningsutlåtandet är en projekteringshandling som behövs för att du ska få startbesked. Slutligt godkänt utlåtande är en relationshandling som ofta behövs för att du ska kunna begära slutbesked. Båda utlåtanden behöver skrivas av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet.

Utlåtande om tillgänglighet behövs till exempel när förskolor, skolor, kontor, och flerbostadshus byggs eller ändras samt vid ändrad användning av lokaler.

  • En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
  • Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.

Beskriv projektets lösningar för dagvattenhantering och redovisa förutsättningarna för en hållbar dagvattenhantering.

Vatten- och avloppsritningar redovisar byggnadens vatten- och avloppssystem. Mängden VA-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

Ventilationsritningar redovisar byggnadens ventilationssystem. Mängden vent-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Marklov

Om det finns en detaljplan och höjdläget förändras mer än +/- 0,5 meter behöver du marklov. Det kan också finnas bestämmelser i detaljplanen eller områdesbestämmelserna som gör att du behöver marklov för trädfällning eller skogsplantering.

Rivningslov

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Uppdaterad