Tillbyggnad

Du behöver söka bygglov för att göra en tillbyggnad av en befintlig byggnad.

En tillbyggnad ansluter direkt till det befintliga huset och syftar till att öka husets volym.

Tillgängligheten i den befintliga byggnaden får inte bli sämre på grund av tillbyggnaden. Kraven på tillgänglighet gäller även för själva tillbyggnaden. 

Exempelritning på tillbyggnad av enbostadshus (pdf, 1,2 Mb, nytt fönster)

Undantag för en- och tvåbostadshus

För en- och tvåbostadshus kan du få göra en mindre tillbyggnad om max 15 kvadratmeter bruttoarea utan bygglov. Även om du får göra en tillbyggnad utan bygglov behöver du lämna in en anmälan och invänta startbesked innan du får börja arbetet.

Innan du ansöker

I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Du kan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.

Vissa förändringar eller nya byggnader stämmer inte med gällande detaljplan. Då kan stadsbyggnadsnämnden ta beslut om en ny detaljplan.

Du kan se vilka förändringar som föreslås för ett område eller fastighet i vår e-tjänst. 

Du kan själv leta fram och skriva ut de handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via vår e-tjänst

Du kan via vår e-tjänst beställa en karta över din fastighet, där du ser var fastighetsgränserna går.

Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.

Ansökan – handlingar att skicka in för lov

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf, 130 kB, nytt fönster)

Ansökning skylt eller ljusanordning

Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.

Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.

  • Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
  • Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
  • Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

En förteckning över de handlingar som du skickar in tillsammans med din ansökan eller din anmälan.

Förteckningen ska vara sidnumrerad och varje sida ska vara försedd med diarienummer, fastighetsbeteckning och datum.

Dina kontaktuppgifter ska stå på försättsbladet

I vissa projekt behöver en kontrollansvarig anmälas redan vid ansökan. Det gör du enklast genom att be den kontrollansvarig som du har anlitat att fylla i sina uppgifter och signera på ansökningsblanketten.

Kontrollansvarig ska ha en relevant och giltig behörighet för projektet. Kontrollansvarig ska ha en självständig ställning i förhållande till utförande entreprenör.

Du hittar certifierade kontrollansvariga via Boverket.

 

Markplaneringsritningen visar befintliga och planerade markåtgärder sedda uppifrån.

Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).

Markplaneringsritningen behöver visa:

  • Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
  • Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
  • Hur man når byggnaden, hur tillgänglighet på tomten tillgodoses och vilka markbeläggningsmaterial som ska användas.

Markplaneringsritning kan behövas till exempel när du uppför en ny byggnad, vid tillbyggnad av befintligt hus och när planerade verksamheten behöver angöringszon, lastzon eller parkeringsplatser.

Marksektionsritning visar befintliga och planerade marknivåer sedda i genomskärning samt avstånd till fastighetsgräns. För att beskriva hur marken ser ut idag och hur den planeras att ändras delar du in marken i sektioner, därav namnet sektionsritning.

I situationsplanen och markplaneringsritningen behöver det synas var marksektionsritningens sektioner är tagna.

Den kan utföras i skala 1:200. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten (2 meter, 200 cm= 2 m).

Marksektionsritning kan visa:

  • Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
  • Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
  • Hur man når byggnaden och hur tillgänglighet på tomten tillgodoses.

Om markåtgärderna hänger ihop med en nybyggnads- eller tillbyggnadsåtgärd kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning tillsammans med byggåtgärden.

Marksektionsritning behövs till exempel när du ska ändra marknivån mer än 50 cm.

I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

 Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.

  • Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
  • Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Planritningen ska visa

  • entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
  • rumsindelning, dörrar, fönster
  • trappor
  • eventuell eldstad, rökgång och skorsten
  • eventuella balkonger eller altaner.

Planritning behövs till exempel när du

  • uppför en ny byggnad
  • bygger till ett befintligt hus
  • bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

Redovisa antalet nya parkeringsplatser för bilar och cyklar som tillkommer i samband med byggåtgärden. I sammanställningen ska parkeringstalet redovisas.

Parkeringstalet innebär antalet bil- och cykelparkeringar per ny bostad.

En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Den visar golv, bjälklag, tak, skorsten med mera.

Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Ritningen ska måttsättas och visa:

  • byggnadshöjder,
  • rumshöjder,
  • takvinkel,
  • bjälklagens placering,
  • färdiga golvnivåer,
  • marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken.

Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.

På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).

På situationsplanen ritar du till exempel in:

  • var nya byggnader och tillbyggnader placeras
  • var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
  • vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
  • vilket eller vilka träd du vill fälla
  • var en skylt är tänkt att placeras
  • var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
  • om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad.

Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.

Placering på fastigheten fastställs genom att ange minst två avstånd i rät vinkel till tomtgränser. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.

Vid vissa åtgärder behöver situationsplanen innehålla information om angöring för lastning och lossning, parkeringsplatser inklusive handikapparkering, sophantering med mera. Uppgifter enligt ovan behövs till exempel vid åtgärder som berör nybyggnad och ändrad användning till förskola, skola eller restaurang. För förskola och skola krävs även uppgifter om friyta och yta för utevistelse.

Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

Underlag för situationsplan

Takplan är en planritning som visar taket sett uppifrån. Både det du ska bygga eller ändra på taket och befintliga installationer ska visas på den måttsatta takplanen.

Den behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Takplan behövs till exempel vid installation av solenergianläggning på tak eller ändringar av takets utseende.

Korrekta ritningar och handlingar

Utlåtande om tillgänglighet beskriver tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga först i planeringsstadiet och sedan i den färdigställda byggnaden.

Granskningsutlåtandet är en projekteringshandling som behövs för att du ska få startbesked. Slutligt godkänt utlåtande är en relationshandling som ofta behövs för att du ska kunna begära slutbesked. Båda utlåtanden behöver skrivas av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet.

Utlåtande om tillgänglighet behövs till exempel när förskolor, skolor, kontor, och flerbostadshus byggs eller ändras samt vid ändrad användning av lokaler.

  • En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
  • Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.

En ytsammanställning redovisar byggnadens totala bruttoarea (BTA) samt hur arean är fördelad på olika våningsplan och mellan olika funktioner.

Till exempel bostäder, bostadskomplement, verksamhetslokaler och garage, antal lägenheter och/eller verksamhetslokaler samt hur arean är fördelad mellan dem ska också framgå.

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Startbesked - handlingar att skicka in

Brandskyddsbeskrivning är en projekteringshandling som anger förutsättningarna för hur byggnadens brandskydd ska uppfyllas.

Handlingen ska vara fackmannamässigt utförd för att du ska kunna få startbesked. Brand- och utrymningsritningar ingår ofta i brandskyddsbeskrivningen.

Brandskyddsbeskrivningen beskriver bland annat:

  • vilken typ av verksamhet som ska använda byggnaden,
  • byggnadstyp, antal våningar,
  • vilken brandteknisk byggnadsklass som ska gälla,
  • eventuella brandtekniska installationer som ska installeras, exempelvis automatiska släcksystem, brandgasventilation, brandlarm och utrymningslarm.

Energiberäkningen är en projekteringshandling som visar hur byggnadens utformning och tekniska lösningar kan förväntas uppfylla energikrav enligt Boverkets byggregler.

Fuktskyddsbeskrivningen är en projekteringshandling som visar att byggnadens utformning och tekniska lösningar förväntas uppfylla funktionssäkerhetskrav enligt Boverkets byggregler.

Projektering kan göras med Branschstandard ByggaF – metod för fuktsäker byggprocess som vägledning.

Geoteknisk utredning är en projekteringshandling som visar grundförhållanden och geotekniska förutsättningar för  byggnadsverket.

Intyga att dimensioneringskontroll är genomförd i projekteringen i enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).

Intyget ska tas fram av någon annan än den som har utfört dimensioneringen. Kontrollen ska omfatta granskning av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och statiska beräkningar i enlighet med EKS, avdelning A, §25.

Inventera material och ta reda på om där förekommer miljöfarligt avfall. Inventeringen ska göras innan rivning påbörjas. Skicka in dokumentationen.

Konstruktionsdokumentation är en beskrivning av byggnadens statiska verkningssätt, lastförutsättningar med mera.

Den bör tas fram till det tekniska samrådet. Den behövs för att du ska kunna få startbesked.

En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.

Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.

Korrekta ritningar och handlingar

 

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

En miljöteknisk undersökningsrapport klarlägger miljötekniska samt geotekniska förhållanden och förutsättningar inför projektering av en byggnad.

Ett projekteringsutlåtande för ljud beskriver hur ljudkraven ska uppfyllas vid en väsentlig ändring som kan påverka ljudbilden i en byggnad.

Utlåtandet kan skrivas av sakkunnig, exempelvis akustiker.

Bedöm sannolikheten för påverkan på omgivningen vid grundläggningsarbeten. Till exempel pålning, spontning eller sprängning.

Redovisa riskerna i en riskanalys.

Handlingen ska redovisa det yttre vatten- och avloppssystemet (VA) på fastigheten. Det innebär att du behöver redovisa placering av yttre ledningsdragningar, rensbrunnar, brunnar för dränering, vattenledningar och avloppsledningar på fastigheten samt hur det ansluter till byggnaden. 

Du behöver även redovisa hur du tar omhand eller leder bort dagvatten, till exempel anslutning till det kommunala VA-nätet (servis) eller till en egen stenkista.

Redovisningen görs på en situationsplan.

Huvudkonstruktörens utlåtande beskriver hur projekteringen av geokonstruktioner och byggnadskonstruktioner samordnats.

Utlåtande om tillgänglighet beskriver tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga först i planeringsstadiet och sedan i den färdigställda byggnaden.

Granskningsutlåtandet är en projekteringshandling som behövs för att du ska få startbesked. Slutligt godkänt utlåtande är en relationshandling som ofta behövs för att du ska kunna begära slutbesked. Båda utlåtanden behöver skrivas av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet.

Utlåtande om tillgänglighet behövs till exempel när förskolor, skolor, kontor, och flerbostadshus byggs eller ändras samt vid ändrad användning av lokaler.

  • En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
  • Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.

Beskriv projektets lösningar för dagvattenhantering och redovisa förutsättningarna för en hållbar dagvattenhantering.

Vatten- och avloppsritningar redovisar byggnadens vatten- och avloppssystem. Mängden VA-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

Ventilationsritningar redovisar byggnadens ventilationssystem. Mängden vent-ritningar och kraven på detaljrikedom varierar beroende med projektets komplexitet.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Marklov

Om det finns en detaljplan och höjdläget förändras mer än +/- 0,5 meter behöver du marklov. Det kan också finnas bestämmelser i detaljplanen eller områdesbestämmelserna som gör att du behöver marklov för trädfällning eller skogsplantering.

Rivningslov

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Uppdaterad