Du behöver oftast bygglov för radio- och telemaster.
Du bör alltid ta så stor hänsyn till platsens förutsättningar och stads- eller landskapsbilden som möjligt. Är det möjligt bör radio- och telemaster placeras vid industrier. Det är särskilt viktigt att vara varsam inom kulturhistoriskt bebyggelse.
Innan du ansöker
I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Du kan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.
Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.
Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.
Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).
Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.
Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.
Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden,
En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet.
Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.
Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.
Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Planritningen ska visa
entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
rumsindelning, dörrar, fönster
trappor
eventuell eldstad, rökgång och skorsten
eventuella balkonger eller altaner.
Planritning behövs till exempel när du
uppför en ny byggnad
bygger till ett befintligt hus
bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).
På situationsplanen ritar du till exempel in:
var nya byggnader och tillbyggnader placeras
var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
vilket eller vilka träd du vill fälla
var en skylt är tänkt att placeras
var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad.
Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.
Placering på fastigheten fastställs genom att ange minst två avstånd i rät vinkel till tomtgränser. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.
Vid vissa åtgärder behöver situationsplanen innehålla information om angöring för lastning och lossning, parkeringsplatser inklusive handikapparkering, sophantering med mera. Uppgifter enligt ovan behövs till exempel vid åtgärder som berör nybyggnad och ändrad användning till förskola, skola eller restaurang. För förskola och skola krävs även uppgifter om friyta och yta för utevistelse.
Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.
För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.
Takplan är en planritning som visar taket sett uppifrån. Både det du ska bygga eller ändra på taket och befintliga installationer ska visas på den måttsatta takplanen.
Den behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Takplan behövs till exempel vid installation av solenergianläggning på tak eller ändringar av takets utseende.
Detaljritning visar byggnadsdetaljer som är viktiga för utformningen som exempel räcken, fönster, portar och balkonger. En detaljritning kan behövas för att visa till exempel ny takkupa, balkong eller ett balkongräcke.
Den kan utföras i skala 1:10, 1:20 eller 1:50.
Skala 1:10 betyder att 1 cm på ritningen är 10 cm i verkligheten (0.1 meter, 10 cm= 0.1m).
Skala 1:20 betyder att 1 cm på ritningen är 20 cm i verkligheten (0.2 meter, 20 cm= 0.2m).
Skala 1:50 betyder att 1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten (0.5 meter, 50 cm= 0.5m).
Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.
Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.
Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden,
Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.
Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Planritningen ska visa
entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
rumsindelning, dörrar, fönster
trappor
eventuell eldstad, rökgång och skorsten
eventuella balkonger eller altaner.
Planritning behövs till exempel när du
uppför en ny byggnad
bygger till ett befintligt hus
bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.
Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.
En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.
På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).
På situationsplanen ritar du till exempel in:
var nya byggnader och tillbyggnader placeras
var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
vilket eller vilka träd du vill fälla
var en skylt är tänkt att placeras
var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad.
Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.
Placering på fastigheten fastställs genom att ange minst två avstånd i rät vinkel till tomtgränser. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.
Vid vissa åtgärder behöver situationsplanen innehålla information om angöring för lastning och lossning, parkeringsplatser inklusive handikapparkering, sophantering med mera. Uppgifter enligt ovan behövs till exempel vid åtgärder som berör nybyggnad och ändrad användning till förskola, skola eller restaurang. För förskola och skola krävs även uppgifter om friyta och yta för utevistelse.
Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.
För att kunna upprätta en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. På kartunderlaget ritar du in vad du vill göra. Beroende på vad du vill göra behöver underlaget antingen vara en nybyggnadskarta eller ett enklare utdrag ur baskartan. Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.
Takplan är en planritning som visar taket sett uppifrån. Både det du ska bygga eller ändra på taket och befintliga installationer ska visas på den måttsatta takplanen.
Den behöver vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).
Takplan behövs till exempel vid installation av solenergianläggning på tak eller ändringar av takets utseende.
Geoteknisk utredning är en projekteringshandling som visar grundförhållanden och geotekniska förutsättningar för byggnadsverket.
Intyga att dimensioneringskontroll är genomförd i projekteringen i enlighet med Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).
Intyget ska tas fram av någon annan än den som har utfört dimensioneringen. Kontrollen ska omfatta granskning av dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och statiska beräkningar i enlighet med EKS, avdelning A, §25.
Konstruktionsdokumentation är en beskrivning av byggnadens statiska verkningssätt, lastförutsättningar med mera.
Den bör tas fram till det tekniska samrådet. Den behövs för att du ska kunna få startbesked.
En slutlig konstruktionsdokumentation behövs för att du ska kunna begära slutbesked.
Konstruktionsdokumentationen används också i förvaltningen av byggnadsverket.
Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.
Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.
Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör
En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet.
Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.
Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.
I förslaget till kontrollplanen ska det stå
vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
Bedöm sannolikheten för påverkan på omgivningen vid grundläggningsarbeten. Till exempel pålning, spontning eller sprängning.
Redovisa riskerna i en riskanalys.
Du behöver bara skicka in planritning, sektionsritning och fasadritning om radio- och telemasten ska ha en teknikbyggnad.
Startbesked och slutbesked
Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.
Hur lång tid tar ett lov?
Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.