Altan, trädäck, terrass, uteplats

Planerar du att bygga altan, trädäck eller en terrass behöver du söka bygglov. Vissa undantag från bygglovsplikten finns för en- eller tvåbostadshus.

En altan är enligt Boverkets definition en upphöjd golvkonstruktion som, utan att vara tak till byggnaden, är placerad på mark och avsedd att användas som uteplats.

Du behöver söka bygglov om altanen ökar byggnadens volym, till exempel om den är hög eller underbyggd. Även en fristående altan kan vara volymskapande och kräva bygglov. Du behöver även lov om altanen ändrar byggnadens yttre utseende avsevärt, som till exempel en lägre altan i marknivå, i ett takfall eller ovanpå ett tak. Även inglasning och plank kräver vanligtvis bygglov.

Undantag för en- eller tvåbostadshus

För att din altan ska ses som bygglovsbefriad behöver det finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på fastigheten. Altanen behöver dessutom

  • byggas till på ett en- eller tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus, det vill säga inte byggas fristående
  • placeras inom 3,6 meter från byggnaden
  • placeras minst 4,5 meter från fastighetsgränsen
  • vid den högsta punkten inte vara högre än 1,8 meter från den ursprungliga marknivån. I den höjden ska även räcket inräknas.

Tänk på!

Även om altanen inte kräver bygglov behöver du söka lov om du till exempel vill sätta in en altandörr där det inte tidigare funnits någon dörr. Det gäller också om du vill ändra utseende på en befintlig dörr.

Ansökan – handlingar att skicka in för lov och startbesked

Var noggrann när du fyller i blanketten. Behöver vi be om kompletteringar tar det  längre tid innan du kan få besked.

Ansökningsblankett för bygglov och anmälan (pdf, 130 kB, nytt fönster)

Ansökning skylt eller ljusanordning

Fasadritningen visar de fasader som ansökan gäller, sedda rakt framifrån.

Ritningen ska vara i skala 1:100.Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

  • I ritningen, eller på en separat en material-och kulörbeskrivning, ska det stå vilka material och färger du valt. Du behöver också ange befintliga och nya marknivåer samt visa förhållande till eventuella grannfastigheter.
  • Alla ritningar, plan-, fasad- och sektionsritningar, måste stämma med varandra.

Vid mycket enkla ändringar på fasaden kan du skicka in ett fotomontage istället för en fasadritning. Exempel vis om du vill sätta upp en skylt på fasaden, 

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar de ingående byggkomponenterna och deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör

En kontrollplan beskriver de kontroller du som byggherre ska göra och vem eller vilka som ska utföra kontrollen. Kontrollplanen bestäms i samband med startbeskedet. 

Kontrollen kan utföras av dig, av de entreprenörer du anlitar eller av en certifierad sakkunnig, så kallad kontrollansvarig.

Du kan lämna in kontrollplanen tillsammans med din ansökan. Gör du inte det måste du lämna den senast vid det tekniska samrådet.

I förslaget till kontrollplanen ska det stå

  • vilka kontroller som ska utföras under projektering, byggskede och eventuell rivning
  • hur kontrollerna ska utföras, samt på vilket sätt och mot vad kontrollresultatet ska jämföras
  • vem som ska utföra kontrollerna.

I material- och kulörbeskrivningen talar du om vilka utvändiga material och kulörer som ska användas. Kulörer behöver vara beskrivna utifrån NCS-systemet.

 Planritningen visar byggnaden uppifrån. Varje våningsplan, samt eventuella lägenhetsindelningar, ska visas separat. All fast inredning och alla möbler behöver vara inritade så vi kan bedöma tillgänglighet och användbarhet för varje våningsplan.

  • Planritning behöver vara måttsatt med längd och bredd så att byggnadens sammanlagda area går att räkna ut.
  • Den ska vara i skala 1:100. Skala 1:100 betyder att 1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter, 100 cm= 1 m).

Planritningen ska visa

  • entré inklusive eventuella trappor eller hiss (från ytterentré till eventuell innerentré)
  • rumsindelning, dörrar, fönster
  • trappor
  • eventuell eldstad, rökgång och skorsten
  • eventuella balkonger eller altaner.

Planritning behövs till exempel när du

  • uppför en ny byggnad
  • bygger till ett befintligt hus
  • bygger om och installerar nya, eller flyttar befintliga, fönster och dörrar.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma med varandra.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

En situationsplan är en av de viktigaste ritningarna du behöver lämna in tillsammans med din ansökan. Situationsplanen visar fastigheten med fastighetsgränser, alla existerande byggnader, anläggningar och omgivningen sedd uppifrån.

På situationsplanen ritar du in var den föreslagna åtgärden är tänkt att placeras. Ritningen behöver vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten (4 meter, 400 cm = 4 m).

På situationsplanen ritar du till exempel in:

  • var nya byggnader och tillbyggnader placeras
  • var en ändring av en byggnad är tänkt att göras, till exempel placering av en ny dörr eller balkong
  • vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som föreslås rivas
  • vilket eller vilka träd du vill fälla
  • var en skylt är tänkt att placeras
  • var en anläggning, såsom återvinningsstation, plank, mur med mera är tänkt att placeras
  • om du vill ändra en byggnads användning markerar du berörd byggnad eller del av byggnad.

Vid nybyggnad och tillbyggnad ska måtten, längd och bredd, anges på de byggnader eller byggnadsdelar som föreslås. Även nya anläggningar behöver anges med mått.

Placering på fastigheten fastställs genom att ange minst två avstånd i rät vinkel till tomtgränser. Beroende på åtgärd kan även koordinater behövas, koordinater anges med tre decimaler och i vardera hörn.

Vid vissa åtgärder behöver situationsplanen innehålla information om angöring för lastning och lossning, parkeringsplatser inklusive handikapparkering, sophantering med mera. Uppgifter enligt ovan behövs till exempel vid åtgärder som berör nybyggnad och ändrad användning till förskola, skola eller restaurang. För förskola och skola krävs även uppgifter om friyta och yta för utevistelse.

Kom ihåg att redogöra för markens anordnande med höjder och lutningar för att vi ska kunna bedöma tillgängligheten.

Tillgänglighet och användbarhet för alla (pdf, 4,4 MB, nytt fönster)

Underlag för situationsplan

I undantagsfall kan ytterligare handlingar behövas för att beslut om lov eller startbesked ska kunna beviljas. I så fall kontaktar vi dig.

Innan du ansöker

I detaljplanen står det vad och hur mycket som får byggas i ett område. Du kan hitta detaljplanen för din fastighet i vår e-tjänst.

Vissa förändringar eller nya byggnader stämmer inte med gällande detaljplan. Då kan stadsbyggnadsnämnden ta beslut om en ny detaljplan.

Du kan se vilka förändringar som föreslås för ett område eller fastighet i vår e-tjänst. 

Du kan själv leta fram och skriva ut de handlingar stadsbyggnadskontoret har på din fastighet via vår e-tjänst

Du kan via vår e-tjänst beställa en karta över din fastighet, där du ser var fastighetsgränserna går.

Du kan se om din fastighet berörs av kulturhistorisk klassning via stadsmuseets karta.

Startbesked och slutbesked

Du får inte börja med det du sökt lov för eller anmält innan du fått startbesked. När du har visat att alla krav är uppfyllda får du ett slutbesked, då får du börja använda det du byggt eller ändrat.

Vad kostar lov eller anmälan?

Kostnaden för lov eller anmälan varierar beroende på vad du ska göra. Avgiften bestäms av stadsbyggnadsnämnden.

Hur lång tid tar ett lov?

Du ska få ett beslut inom tio veckor från det datum då din lovansökan är komplett. Handläggningstiden kan förlängas en gång med ytterligare tio veckor om projektet är stort eller komplicerat.

Uppdaterad